Obrázky na stránke
PDF
ePub

De nihilo nihil, in nihilum nil posse reverti. 85 Hoc est, quod palles, cur quis non prandeat ? Hoc est ?"

His populus ridet multumque torosa juventus

Ingeminat tremulos naso crispante cachinnos.
"Inspice, nescio quid trepidat mihi pectus et ægris
Faucibus exsuperat gravis halitus: inspice, sodes."

90 Qui dicit medico jussus requiescere, postquam

Tertia compositas vidit nox currere venas,
De majore domo modice sitiente lagena
Lenia loturo sibi Surrentina rogavit.

"Heus bone, tu palles." "Nihil est." "Videas tamen istud,

95

Quicquid id est; surgit tacite tibi lutea pellis." "At tu deterius palles. Ne sis mihi tutor! Jam pridem hunc sepeli: tu restas.' "Perge, tacebo",

Turgidus hic epulis atque albo ventre lavatur

Gutture sulphureas lente exhalante mephites.
100 Sed tremor inter vina subit, calidumque triental

Excutit e manibus, dentes crepuere retecti:
Uncta cadunt laxis tunc pulmentaria labris.
Hinc tuba, candelæ: tandemque beatulus alto

Compositus lecto, crassisque lutatus amomis 105 In portam rigidas calces extendit; at illum

Hesterni capite induto subiere Quirites.
Tange, miser, venas et pone in pectore dextram:

"Nit calet bic." Summosque pedes attinge manusque :

Intet af intet blir och intet varder till intet. Det är skälet, hvarför man är blek, hvarför man ej äter!" 85 Folket har roligt deråt, och en ungdom med kraftiga

muskler Skallande salfvor af skratt upphäfver och rynkar näsan. "Se nu till mig, besynnerligt slår mitt hjerta och andan Skämd ur, en värkande hals uppstiger: var god och

mig tillse !"

95

Den, som till läkarn sagt och befalts att hålla sig stilla , 96
När han tredje natten har märkt, att pulsen sig lugnat,
Straxt från ett rikare hus begär att sig en flaska
Stor är icke dess törst

mildt vin från Surrentum

till badet. "Men du är blek, min vän." "Det är intet." "Dock

det ej förbise, Hvad det än är; ty gul din hud uppsväller omärkligt. Blekare dock du är sjelf. Förmyndare var ej åt mig, du! Den jag begrafvit altre'n. Du är quar." ", jag

skall tiga." Nu, af rätterna stind och blek om magen, han badar, Medan hans strupe med nöd utandas ångor af svafvel. Men han ofverfalls, när han dricker, af skalfva; ur handen 100 Släpper han heta pokaln och tänderna blottade skallra, Och hans kostliga spis från de hängande läpparne faller. Sedan trumpeter och ljus ; och till slut den salige sträcker, Bäddad upphöjd säng och med tjock amomum bestruken, Stelnade hälarne ut mot dörren, och, höljda af mössor, Honom Quiriter ifrån gårdagen axlarne lägga. Arme, pulsen dig känn, lägg handen hjertat

derjemte! Der är ej hett.Och känn dig ytterst händer och fötter.

3.

105

[ocr errors][ocr errors][merged small]

"Non frigent." Visa est si forte pecunia, sive 110 Candida vicini subrisit molle puella,

Cor tibi rite salit? Positum est algente catino

Durum olus et populi cribro decussa farina :
Tentemus fauces: tenero latet ulcus in ore

Putre, quod haud deceat plebeia radere beta.
115 Alges, quum excussit membris timor albus aristas;

Nunc face supposita fervescit sanguis et ira
Scintillant oculi, dicisque facisque, quod ipse
Non sani esse hominis non sanus juret Orestes.

V. 7. Duentzerus legit: Unus', ait (sc adolescens), comitum (sc. adsity vertitque: "Einer der Diener!", quod tamen minime est probandum. Patet enim sex primos versus a comite aliquo adolescentis dici, posteaque, ut apertum hoc fiat, a poëta adjungi: Unus ait comitum (= hoc unus de comitibus dicit). Tum vero adolescentem succlamare: verumne? etc.

V. 38. Passovius legit: virtutem ut videant, quæ quidem lectio ita possit defendi, si, quum haud alia pro hac sit scriptum, ut ad sensum po

SATIRA IV.

"Rem populi tractas ?" Barbatum hæc crede magistrum Dicere, sorbitio tollit quem dira cicutæ.

"Quo fretus , dic hoc, magni pupille Pericli?

Scilicet ingenium et rerum prudentia velox 5 Ante pilos venit, dicenda tacendaque calles. Ergo, ubi commota fervet plebecula bile,

""Kalla äro de ej." Om du blott fått pengar i sigte, Eller om ljuft åt dig grannflickan, den blomstrande, smålett, 110 Klappar hjertat som förr? ett iskallt fat är nu

framsatt Okokt grönt och mjöl, som är sålladt igenom en grofsigt: Låtom oss fresta din gom! straxt ömtåliga munnen Gömmer ett sår, som skafvas ej bör af plebejiska betan. Än, när ända ditt hår blek fruktan reser, du skälfver, 115 Än uppsjuder din blod, som vore en fackla inunder, Ögonen gnistra af vrede, du gör och talar, hvad sjelf dig, Fastän galen, Orestes dock svor blott galenskap vara.

tius quam ad ipsa verba relatum putemus; sed non satis firma codicum auctoritate nititur. V. 9, 46, 60, 68 Cfr. Herm. l. l. II. p. 31–36.

V. 100. Hermannus (II. p. 40) lectione tremor, quam et Codd. et sensui repugnare dicit, rejectal, timor probat. Sed sensus certe tremor requirit; nam manifestum est hic non de animi perturbationibus agi, sed de corpore hominis ægri, quem, quum cibo gravatus in balneum descendisset, potantem subita occuparet febris. Tum dentes crepantes, labra diducta sunt manifesta febris frigidæ seu trcmoris signa.

FJERDE SATIREN.

"Du tar staten om hand!" tänk dig den skäggige lärarn Yttra sig, den, hvars lif görs slut af en gräselig

giftdryck. "Säg, i förtröstan hvar , du Perikles, den mäktiges,

myndling? Troligen har förstånd och förfarenhet kommit helt hastigt, Förr än fjunen, hos dig; du vet att tala och tiga. Om uppretad en gång folkhopen sjuder af vrede,

5

Fert animus calidæ fecisse silentia turbæ
Majestate manus: quid deinde loquere? "Quirites,

Hoc puta, non justum est, illud male, rectius illud.” 10 Scis etenim justum gemina suspendere lance

Ancipitis libræ, rectum discernis, ubi inter
Curva subit, vel quum fallit pede regula varo,
Et potis es nigrum vitio præfigere theta.
Quin tu igitur summa nequicquam pelle decorus

13 Ante diem blando caudam jactare popello

Desinis, Anticyras melior sorbere meracas!
Quæ tibi summa boni est ? Uncta vixisse patella
Semper et assiduo curata cuticula sole.
Exspecta, haud aliud respondeat hæc anus.

I nunc: 20 "Dinomaches ego sum", suffla, "sum candidus.” Esto,

[ocr errors]

Dum ne deterius sapiat pannucia Baucis,
Quum bene discincto cantaverit ocima vernæ.'
Ut nemo in sese tentat descendere, nemo;
Sed præcedenti spectatur mantica tergo.

25 Quæsieris: "Nostin Vectidi prædia ?" "Cujus?"

"Dives arat Curibus, quantum non milvus oberrat". "Hunc ais ?" "Hunc Dis iratis Genioque sinistro,

Qui, quandoque jugum pertusa ad compita figit,
Seriolæ veterem metuens deradere limum

30 Ingemit: Hoc bene sit! tunicatum cum sale mordens

« PredošláPokračovať »