Obrázky na stránke
PDF

145 Intumuit, quam

non exstinxerit urna cicutæ.

Tun mare transilias, tibi torta cannabe fulto
Coena sit in transtro, Vejentanumque rubellum

Exhalet vapida læsum pice sessilis obba ?
Quid petis ? Ut nummi, quos hic quincunce modesto

150 Nutrieras, peragant avidos sudore deunces?

"Indulge Genio, carpamus dulcia: nostrum est,

Quod vivis: cinis et manes et fabula fies.
Vive memor leti: fugit hora , hoc quod loquor, inde est.

En quid agis? Duplici in diversum scinderis hamo: 155 Huncine an hunc sequeris? Subeas alternus oportet

Ancipiti obsequio dominos, alternus oberres.
Nec tu, quum obstiteris semel instantique negaris
Parere imperio, rupi jam vincula dicas:

Nam et luctata canis nodum abripit; ast tamen illi, 160 Quum fugil, a collo trahitur pars longa catenæ.

”Dave, cito, hoc credas, jubeo, finire dolores

Præteritos meditor" - crudum Chærestratus unguem
Abrodens ait hæc. “An siccis dedecus obstem
Cognatis, an rem patriam rumore sinistro

165 Limen ad obscoenum

frangam, dum Chrysidis udas

Ebrius ante fores exstincta cum face canto ?" "Euge, puer, sapias, dis depellentibus agnam

Kraftig har svällt, att ej den quäfs af ett embare

sprängört. 145 Skall du fara sjön, skall, hamptåg liggande, du väl Spisa roddarbänk, skall ur kaggen, som står för sig

sjelf, der Osa åt dig rödt vin från Veji, förderfvadt af skämdt hartz? Hvad är ditt mål? Att ditt kapital, som förut du har

närt med Fem procent, med svett inbringa dig helaste elfva. 150 Egna åt glädjen din dag och njut af dess fröjder; ty

mitt är Lifvet, och snart skall du bli blott stoft, en skugga, en saga. Tänk döden! Din tid flyr snabbt: hvad jag talt, är

ifrån den." hvad gör du? Du rycks af dubbelkroken åt två håll. Hvilken du följer också, tvů herrar måste du ömsom 155 Lyda i skiftande tjenst och ömsom till dem begge. Säg ej, om ock en gång du trotsat och vägrat att lyda Pockande herrskarebudet: "Nu har jag brutit min boja." Ty ock hunden med våld afsliter sitt band, men i flykten Släpar vid halsen likväl ett väldigt stycke af kedjan. 160 "Davus jag säger dig, tro det,' snart jag tänker

mitt fordna Lidande sluta" hörs Chærestratus säga, i det han Gnager sin nagel till roten. "Skall än jag lefva, en nesa För min stadiga slägt, skall mitt arf jag förstöra vid

denna Lastens tröskel, till mehn för mitt rykte, när rusig, med 165

facklan Släckt, jag sjunger framför min Chrysis fugtiga dörrar?" "Bra min son, var förståndig! Ett får åt räddande gudar

nesa

[ocr errors]

Percute!"

"Sed, censen, plorabit, Dave, relicta ?"

"Nugaris: solea puer objurgabere rubra. 170 Ne trepidare velis atque arctos rodere casses:

Nunc ferus et violens, at, si vocet, haud mora dicas:

Quidnam

igitur faciam? Ne nunc, quum arcessor et ultro

Supplicet, accedam? Si totus et integer illinc

Exieris, nec punc: "hic, hic quem quærimus, hic est, 175 Non in festuca, lictor quam jactat ineptus.

Jus habet ille sui palpo, quem ducit hiantem
Cretata ambitio ? Vigila et cicer ingere large
Rixanti populo, nostra ut Floralia possint

Aprici meminisse senes. Quid pulchrius ? At quum 180 Herodis venere dies, unctaque fenestra

Dispositæ pinguem nebulam vomuere lucernæ
Portantes violas, rubrumque amplexa catinum
Cauda natat thyoni, tumet alba fidelia vino,

Labra moves tacitus recutitaque Sabbatha palles. 185 Tum nigri Lemures ovoque pericula rupto,

Tum grandes Galli et cum sistro lusca sacerdos
Incussere deos inflantes corpora, si non
Prædictum ter mane caput gustaveris alli.

Dixeris hæc inter varicosos centuriones, 190 Continuo crassum ridet Fulfennius ingens

Et centum Græcos curto centusse licetur.

[ocr errors]

en

gta!" "Men tror du, att hon , förskjuten, skall gråta,

min Davus ?" "Skämtar du, ynglingDu får af den röda toffeln din aga. Spring ej i ängslan omkiing och gnag ej det nät, som

dig stänger ! 170 Nu är du trotsig och djerf, men ropar hon , svarar du

genast : Hvad är att göra altså ? Skall ej nu jag komma en

gång, när Sjelf hon mig kallar och ber? Om du hel och hållen

från henne Kommit, ej nu en gång.Här, här fins det, som vi söka, Icke i frihetsstafven, som svängs af den fåfänga lictorn. 175 Är den krypande narr sin egen, som, gapande, leds af Hvitklädt embetsbegär? Pass , bland det grälande folket Arter kasta i mängd, för att gubbar, som sola sig, måtte Komma ihåg vår Floraliefest. Hvad ljufvare finnes ? Men Herodis dag är när och i oljiga fönstret 180 Lampor, ställda i rad, tjock rök ge från sig, behängda, Med violer, när fattande om rödaktiga fatet Simmar en thonfiskstjert, och ett glänsande krus är af

vin fullt, Rör du läpparne tyst och bäsvar för Judarnes sabbath. Svarta spöken du ser och faror af ägg som ha brustit, 185 Phrygiska prester samt skelögda prestinnan med sistrum Skicka dig gudar uppå, som svullnader gifra, om ej Morgonen, som du befalts, tre gånger du äter en hvitlök. Säger du sådant ibland krampådriga centurioner, Straxt den tjocke Fulfennius hörs uppgifva ett flatskratt, 190 Och till hundrade ass knappt hundrade Greker värdera.

V. 4. vulnera Parthi passive, ut aiunt, videtur accipiendum. Hanc enim sententiam similis locus Horat. (Sat. II. 1. 15) commendat, nes altera loco Prop. (IV, 8. 43) defenditur, quum lectio hujus loci..sit cor- ... rupta; cfr. Perreau ad h. I.

V. 19. bullatis legimus ex sententia Ferm. I. p. 29. sqq.

V. 32, 33. Nobis verba illa blandi comites ad permisit videntur referenda, ut ita sententia procedat: Quum blandus comitatus candidusque umbo (de conj. que insolito loco posita adeas prooemium hujus dißs. p. 10) permiserunt oculos tota spargere Subura ... Blandi autem comites sunt assentatores, qui in amicitiam nobilis adolescentis se insinuare conabantur ideoque facile ei permittebant, ut Suburam inviseret, a qua re pædagogi severi (quibus blandi illi opponuntur) prætextatum antea impedierant.

V. 73–78. In hoc loco difficillimo Hermaņnum, cujus præclara est his de versibus disputatio II. p. 49, 50, secuti sumus. Interpretatur autem ille ita: "Non ita comparatam libertatem dico, ut nunc videmus cuilibet homini, qui tribui civi um adscriptus sit, hoc 'ípsb titulo, postquam civili

SATIRA IV.

Ad Cæsium Bassum.
Admovit jam bruma foco te, Basse, Sabino?
Jamne lyra et tetrico vivunt tibi pectine chordæ,
Mire opifex numeris veterum primordia vocum
Atque marem strepitum fidis intendisse Latinæ,
5 Mox juvenes agitare jocos et pollice honesto
Egregius lusisse senex ? Mihi nunc Ligus ora
Intepet, hibernatque meum mare, qua latus ingens
Dant scopuli et multa litus se valle receptat.

"Lunai portum est operæ cognoscere, cives!”
10 Cor jubet hoc Enni, postquam destertuit esse
Mæonides, Quintus pavone ex Pythagoreo.
Hic ego securus vulgi et, quid præparet Auster

« PredošláPokračovať »