kodva, siralmasan, keservesen, keserűségesen, szomorúan. Syn. 3 Bolest'ú, or. to, tašto. Usus. Bolestne plakala, amare flebat, sie weinte bitterlich, keservesen sír vala. 3) vehementer, graviter : heftig, schmerzlich, z. B. beweinen: nagyon, felette, igen. Syn. tubo, prewelice, welmi bolestní, á, é, adj. dolorosus, a, um; dolens, tis: schmerzhaft, schmerzlich, schmerzend, am Leibe: fájdalmas, fájos. Syn. bolawi. 2) dolorosus, acerbus, molestus, a, um; gravis, e; dolens, tis: schmerzhaft, schmerzlich, von der Seele: fájdalmas, keserves, keserűséges, bánkodó, szomorú. Syn. horti. Usus. Bole stná matka, mater dolorosa schmerzhafte Mutter, keserves anya. 3) flebilis, e: schmerz lich, fläglich: siralmas, szomorú. Syn. plačliwí, smutní. 4) gravis, vehemens: heftig : schmerzlich: nagy, nehéz, felette-való. Syn. welki, preweliki, tuhi. lorem, die Zeit wird dieses Leid ringer machen, auswischen: idovel (idő jártával) fog enyhülai ez a fájdalom. Prou. Gatá Bolest, taká masť: qualis infirmitas, talis medicina. Qualis dolor (contusio), talis cura (curatio): fleiner Schmez braucht kleine Arznei. Wie die Wunde, so das Pflaster: minému a' fájdalom, ollyan ollyan az orvosság. Bolest z BoPestú zahnaná biť musí: dolor est medicina doloris. Clavus clavo. Duro nodo querendus est cuneus: Schmerz muß mit Schmerz vertrieben werden: a szeget szeggel kel kı-ütni. Fájdalom a fájdalmat üzi-el. v. Alin. -R8e Bolest, tam Ruta. Rse tobo bolíwá tam z. Rutú taptáwá. R8e Milost, tem Oči: ubi dolor, ibi manas. Ubi quis dolet, ibi et manum habet: wo der Schmerz ut, ist auch die Hand: a kinek hol fáj, ott tapogatya. -Rdo sa požaluge, Bolest utijuge: per lachrymas levatur, egeriturque dolor. Animo aegrotanti medicus est oratio Plutarch. sunt verba et voces, quibus hunc lenire dolorem possis, et magnam morbi depellere partem Homer. -I Bolesť má, i Radost': gaudium dolori iunctum habet. Laetitia huic, moerorque simul praecordia cepit Homer. Est, quod et gaudeat, et do leat. bolestne adv. lore, dolorose: schmerzlich, von dem Leibe: fájdalommal, fájdalmasan. Syn. bolawe. 2) Dufi: dolenter, dolorose, cum dolore, acerbe, amare, Tele: cum do moleste, graviter: schmerzlich, sen der Seele: fájdalmasan, fájdalommal, nehezen, bán Bolestnost, i, f. v. Bolest. bolet, tel, tím. V. I. imp. bol, cum et sine accus. pers. dolere, dolori esse, dolorem, (dolores) adferre, facere etc. wehe thun, schmerzen, Schmerzen machen: fájni, fájdalmat okozní, szerezni. Syn. zabolet. Usus. Glawa ma bolí, dolet mihi caput; dolore capitis laboro: der Kof thut mir wehe, a' fejem fáj. 5lawa ma od Slunka bolí, caput mihi a' sole dolet, von der Sonne thut mir der Kopf wehe, a' nap hévsége miatt fáj a' fejem Nohi ma bola, a ňirsech ne. bol (a nebol sem nikdež): pedes mihi dolent, et in publicum non prodii: mir thun die Füsse weh, und ich war nirgends: a' lábaim fájnak, és sehol nem voltam (sehová kinem mentem). Oči ma bolá, oculi mihi dolent (dolore adficiuntur); doleo ab oculis Plaut. die Augen thun mir wehe, szemem fáj: a' szemeim fájnak. Oro ho boli. Boli ho Oto: oculus ei dolet, das Auge thut ihm weh, fáj a' szeme. Žalúdek ma bolí, stomachus mihi dolet, der Magen thut mir wehe, a' gyomrom fáj. Zubi ma bofá, dentibus laboro, dentes mihi dolent: thun mir die Zäh ne weh, fájnak a' fogaim. To ma boli (mrzí, trápí): hoc mihi dolet, hoc doleo: das schmerzt mich: azt bánom, fájlalom; azért fáj a' szivem. Prov. Raždi naglep eg wi, t8e ho čo boli (mrzí, trápí; t8e ho Obuw hnete, tlačí): domesticum omne afficit Sua quisque incommoda optime novit. Quisque optime scit, ubi calceus urat: jeder weiß am besten, wo ihn der Schuh drückt: kinek kinek az ö bébéje faj. To ho bolelo ! hinc illae lachrymae! daher kommts; da liegt der Hund begraben: vólt az ö bibéje. v. Pes. Bolíwání, á, n. nom. V. ex seq. boliwat, al, ám, frequ. ex bolet. Bolíwáwáňí, á, n. nom. Verb. gel, Cimbolec, Cimbolet, Comb, Combel, Combol, Combolec, ledowá Swica, ledowi Cep, boh. Rapúch, Ropúch (ledowi). 2) na pri člowečem, neb Cidu howα= Sém: papilla, ae, f. Plin. H. N. et Epist. die Warze, das Wärzchen an den Brüsten der Menschen und Thiere: tselsbimbó. Syn. Bradowica, Bradowička. t bopomozi, interj. v. Bože pomáhag, pomáhag Boh, no, nosa, nože. Bor, u, m. pinetum, i, n. pinea sylva: der Fichtenwald, Kiefernwald, Kienwald: fenyő erdő. Syn. borowi Ság (Les), Borow.Aliud est Smrečina, et Gedlina. 2) v. Borowica. Bora, i, f. v. Borija. Borák (Boráğ), u, m. Zelis na. Borago officinalis Linn. Borretsch, kerti okör nyelv,Borrák. Aliud est wolowi Ga zit. borákowi, á, é, adj. i. e. Borček, rečku, m. dem. ex sequ. Borek, tku, m. dem. pinetulum, parvum pinetum : ein fleis ner Fichtenwald, Kiefernwald, das Fichtenwäldchen, Kieferns wäldchen: fenyő erdőtske. Syn. borowi 5ágček (Left). Borena, i, f. v. Borisa. † Bořena, i, f. idem. borencin, a, e, adj. poss. v. borisčin. + botení, á, é, p. c. v. bús raní. 2) v. zborení. † Bočeňí, n. v. Búráňí. 2) v. Zboreňí. borenin, a, e, adj. poss. V. boris in. Borenta, i, f. v. Boriska. Borg, u, m. v. Wera. * borgowani, é, é, p. c. zwe teni 3. Nro. * * Bot. † botici, adj. omn. gen. v. búrací. borit, a, m. Borichius, i, m. + † boitů et ůw, owa, owo, idem. borin, a, e, adj. poss. v. bo- bori čin, a, e, adj. poss. par- wat. II. rec. boříwat se, v. búráwať sa. Boriwog, a, m. Borivoius, Bo riwon, ein Mannsname: Borivojus, férfi nev. contemt. et † Botiwog, e, m. idem. boriwogow, a, e, adj. poss. Boriuoii, dem Boriwoy gehörig, Borivojusé. Borista, i, f. dem. parva Barbara, die Babette, das Babett= hen: Boriska, Borbályka Bortska. Syn. Borenka, Baruska. boh. + boriwogů et uw, owa, owo, idem. Borňít, a, m. Bornitius, Bor nif, ein Mannsname, Bornitzius, férfi nev. born tow, a, e, adj. poss. Bonitii, dem Bornik gehörig, Bornitziusé. +borníků et ůw, owa, owo, Borotice, tic, f. pl. Boroticium, Borowani, wan, f. pl. dat. Borislaw, a, m. Borislaus, Bo Borowi, á, n. v. Bor. rislaus, ein Mannsname, Bo- borowi, á, é, adj. pineus, a, riszlaus, férfi név. boh. Bo rislaw. borislawow, a, e, adj. poss. Borislai, dem Borislaus gehd= rig, Boriszlausé. tbotilawů et uw, owa, owo, idem. tbotiti, il, im, v. búrať. 2) V. 3borit. II. rec. botit se, T. búrať fa. + Botiwání + botimati, n. v. Búrámání. al, ám, v. búrá pineum, conus pineus, nux pinea: strobilus, i, m. Pandect. Zamia, ae, f. Zirbelnús, Strobel, Kienapfel, Kienzapfen: fenyő-fa dió, fenyő-fán nött mag. Borowá Slagsa, taeda, fax e taeda: Kienholz, Kienfa= cfel: szurkos fenyő fa fáklya. v. Lúč Borowe Drewo, v. Borowina 1-mo Nro. Borowica, i, f. pinus ûs, et i, f. Virg. pinus sylvestris Lin. taeda (teda), ae, f. Plin. H. N. Kien, Kienholz, Kienbaum, ein Baum der Kien in sich hat; Fichte, Kiefer, Fähre, Föhre, Kienföhre, der Kienbaum, Fichtenbaum: szurkos fenyő - fa. Syn. Bor, borowi (borowicowi) Strom, Lúc, Smol, nica, Smolina, bol. Boro wice, Smolina, Smolnice; Lúč, Aliud est Gedla et Sms ret. † Borowice, f. idem. Borowička, i, f. parva pinus sylvestris, eine kleine Fichte (Kiefer, Fohre, Kienfohre): kis (fiatal) fenyő - fa. Syn. Bo rowka. Aliud est Gedlička, et Smreček. 2) granum (bacca, fructus) iuniperi comunis Linnei: Kranzbeere, Wachholderbeere, gyalog fenyő-mag. Syn. borowickowé (galowcowé) 3rnko. 3) crematum iuniperaceum (iuniperi), Wachholderbrandwein, gyalog fenyömag pálenka, borovitska. Syn. borowitkowá pálenka, borowičkowé pálené. 4) Zelina: Rusňacká mostewská, moskowitská) Borowička: caprifolium i, n. Scheller. Lonicera caprifolium. Linn. Je länger je lieber, Ge fblatt, eb szölö: szép szőlő. Syn Rozí List, pfé Gabodi. Aliud est D'en a Noc. Borowičkár, «, m. negotiator granorum iuniperi, vel eremati iuniperacei: Wachholderbeerehändler, oder Wachholders r brandweinhändler: gyalog fenyó-mag, vagy pálenka áros. borowičkárčin, a, e, adj. poss. negotiatricis granorum uniperi, vel cremati iuniperacei: der Wachholderbeerehändlerinn, oder Wachholderbrandweinhändlerinn gehörig gyalog fenyő mag vagy pálenka árosnéé. Borowičkárka, i, f. negotiatrix granorum iuniperi, vel cremati iuniperacei: Wachholders beerhändlerinn, oder Wachholderbrandweinhändlerinn, gyalog fenyő mag vagy pálenka rosné; gyalog fenyö-maggal, vagy fenyő - mag pálenkával kereskedőné, kalmárkodóné borowičkárow, a, e, adj. poss. negotiatoris granorum iuniperi vel cremati, iuniperace dem Wachholderbeerehändler, oder Wachholderbrandweinhändler ges hörig fenyő mag pálenkával kereskedőé, kalmárkodóé. borowičtowi, á, é, adj. iunipe raceus, iunipereus, a, um: aus (von) Wachholder, gyalog fenyő-fából való. Syn. galo wcowi.. Ufufení, a utlčeni borowičkowi toren: siccata, et contrita iuniperacea radix: getrocknete Wachholderwurzel zu Pulver gcftoffen : meg-szaritolt, és porrá toretett gyalog fenyö gyökér. Browičkowi Oleg, oleum iuniperaceum (e baccis iuniperi), Wachholderbl, Wachholderbeeröl, gyalog fenyö-mag olaj: Borowičkowi Stromčeť (Stromek, ker): iuniperus, i, f. Virg. Wachholder, Wachholderbaum, Wachholderstaude, Babholder[trauch : fenyö-fa bokor, gyalog vad fenyö-fa. Syn. Galowiek, Galowec. Borowićkowá Močka, Šćawa: suc cus eus iuniperi, Wachholderbeerfaft, feny mag nedvesség. Borowičková woda, aqua iuniperi. Wachholderwasser, Wachholderberwasser, fenyőmag viz Borowikowé palené, v. Borowicka 3-io Nro. Borowickowé (golowcowé 3inko, v. Browicka 2-do Nro. borowicowi, á, é, adj. v. boro wi. Borowing, i, f. lignum pineum (pioi sy vestris) taeda, ae, f. Hor.die Kiefer, das Fichtenholz, Kiefernholz Kienholz: szurkos fenyo-fa. Syr. borowé neb lúz cowe Drewo, Aliud est Emres čina, Smrekowina, et Gedlowine. 2) v. Bor. Borowinta, i, f. dem. et praec. Borowisćo, a, n. myrtilletum, i. n. der Strauch der Heidelbeeren, woran die Heidelbeeren (Blaubeeren, Schwarzbeeren ) wachjen: afonya (havasi tseresnye) tsemete Gahodisco, Gahosina, Gahodowi. ren, Schwarzbeeren: afonva, Borras, u, m. santerna, chry- Borowka, i, f. a) triček: myr- borsoditi, á, é, adj. Borsodsťá tillus, i, f. vaccinium myr tillus Linn. vaccinium, et Virg. die Blau vacinium, i, n. Stolica, Comitatus Borsodiensis, die Borschoder Gespann= schaft, Borsod - Vármegye. bere, Heidelbeere, Schwarzbees + Borůwka, i, f. v. Borow re, eine Pflanze: afonya, ha ta. vasi tseresnye, mirt tsemete. † bof, bosa, boso, adj. abs. Syn. Cucoretta, Gafira, Pá v. bos'. lenica, Sálenica, čérna (swet- Bosák, a, m. discalceatus molá, wlaská) Gahoda, vulg. nachus, ein Baarfüfer (Minch), mezét lábú barát. Safira, Mirtil. b) Gahoda teboj tricu: bacca myrtilli, Bosákow, a, e, adj. poss. discal myrtillus, Heidelbeere i, m. Blaubeere, ceati, dem Baarfüßer gehörig, mezét lábúé. nya, havasi tseresnye Par. bost, adv. nudis pedibus, di Pap. barkétza. Syn. wrañé Oto, Čučorétta, etc. boh. scalceate: baarfüfig: mezét láb. Syn. bosti. Botinta, Plur. Nom. Botom- bosi, á, é, adj. nudipes, dis; ti, gen, wet: myrtilli orum, m. pl. baccae myrtilli. vaccinia (vacinia) nigra : Blaubeeren, blaue Beeren, Heidelbee= nudis pedibus; discalceatus, a, um: barfuß, barfüsig, mezét lábú. Syn. bofti. Usus. Ciecho8 wen bosi, ne exi nudis pedibus, |