žowá žena. 2) Zelina, V. Swetlik. ambrozkowi, á, é, adj. v. (wetPikowi. ambrožow, a, e, adj. poss. Ambrosii, dem Ambrosius gehörig, ambrusé. boh. ambrožů, - zůw, ambrožowic. alžbetin, a, e, adj. poss. elisa- i, m. fleiner Gang: folyósóts- Ambitík, u, m. idem. † Ambra, i, f. v. Pížmo morsté. † Umbrela, i, f. v. Nádesdec, Náflunec. t ambrowi, á, é, adj. v. Píž- Ambrož, a, m. Ambrosius, i, sii, die Gattinn des Ambrofius, ambrožů, ambrožůw, owa, owo, adj. poss. idem. t ambrožowic, adj. poss. omn. gen. indecl. idem. amen, vox ex haebreo: fiat vere, profecto: amen, igenis, úgy légyen. Syn. i welmi, nech ge tak, nech sa tak stane. Adhibetur etiam Substantive, v. g. Už po men usque ad Plaudite usque ad extremum finem: bis zum (an das) Ende, egész végig, végezetig. Umeričan, a, m. Americanus, i, m. ein Amerikaner, Americaner, aus America: amerika béli ember. : američanéin, a, e, adj. poss. a mericanae, der Amerikanerinn gehörig, amerikabéli aszszonyé. Američanka, i, f. americana, ae, f. die Amerikanerinn, Ame ricanerinn: amerikabéli aszszony. američanow, a, e, adj. poss. americani dem Amerikaner ge= hörig amerikabéli emberé. americki, adv. more americano, americanisch, amerikanisch, amerikabéli módon. Syn. po ame= ricki. americki, á, é, adj. americanus, a, um: amerikanisch, americanisch, aus Amerika: amerikabéli. Umerika, i, f. America, ae, f. America, Amerifa: Amerika. t. Amerle, f. pl. v. 5amrawi. Ametist, u, m. drahi kameň : amethystus, i, m, der Ame thyst: viola szinü drága kö, melly részegillést meg gátol, ame= Ame Amo Amp Amu Una Unc Und ametistowí, á, é, adj. amethysteus, amethystinus, amethystinatus, a, um: von Amethyst: viola szinű drága köböl való. amoniacki, á, é, adj. 2moniacká Sol: Sal amoniacum, sal gummi amoniaci, Amoniacfalz, ámoniák - só. Amoniaceg Soli Wodka: spiritus salis amoniaci, Amoniacsalzgeist, ámoniák-só Spiritus (égett bor), Umoniaca Guma: Gummi amoniacum, Amoniacgummi, ámoniak-gumi. Umpula, i, f. Urceus, i, m. ampulla, ae, f. capedo, inis, f. Cic. capis, idis Liv. ein kleines Gefäß oder Becherchen mit einem Henkel, z. B. zum Gottesdienstlichen Gebrauche: Krug, ein Gefäß mit einem engen Halse, und dicken Bauche: Ompolna, hasas üveg, palatzk, vagy korsó. Syn. Rolba boh. Baňe. Umpulecka, i, f. idem, ex seq. Impulka, i, f. dem, urceolus, f. i, m. capeduncula Cic. capi- Unenas, u, m. Ananas, Ananas, Inca, i, f. Anna, ae, f. Anna, 11 ančiččin, a, e, adj. poss. ex seq. annula, ancikristowi, á, é, adj. antichristi, ad antichristum pertinens: dem Antichrist, Widerchrist ge= hörig hamis Kristusé, antikristusé. ančín, a, e, adj. poss. ex Unča Unčurka, i, f. dem. ex Unčura. Unsel, a, m. angelus, i, m. der Engel: angyal. Syn. Ungel, Undelček, a, m. dem. ex Unde- Andelek, lka, m. dem, ex An ces, Andelik, u, m. v. seq. Anselika, i, f. 3elina: panacea, angelica, ae, f. panais, n. heracleum angelicum. Anglica sylvestris Linn. Angelike, die Engelwurzel, Anglifawurzel: mindent gyógyitófü, angyal- fü, ángélika gyökér. Syn. Angelika, Ganoklita. Aliud est ganofit seu ganoklika: Oflašic, Sladic. 2) angela, ae, f. Angelika, ein Name eines Frauenzimmers : angyelika, aszszonyi név. andelikowi, á, é, adj. ex radice seu herba angelicae: von (aus) Angelif: angyélika gyökérből való. anselsti, adv. angelice, englisch (von Engel), angyalúl, angyali módon. Syn. angelski, poandelsti. : andelski, á, é, adj. angelicus, a, um englisch (vom Engel): angyali. Syn. angeliti. Usus. Andelsti Trant, Zelina: alisma, atis, n. Plin. H. N. Arnica, ae, f. montana Linn. : Wolverlei: olasz uti fü. Undelsti Pozdraweňi, salutatio angelica, der englische Gruß, angyali üdvözlet. Undelstwi, á, n. angelatus, us, m. status angelicus: Engelstand, Engelthum: angyali állapot, angyalság. Andelstwo, a, n. collect. angelorum chorus, das Englthum, angyali sereg. Syn. Angelstwo. Undiwia, i, f. cichorium endivia Linn.: Endivie: plur. Endivien, ein Kraut: disznó kék: endivia, téli saláta. Syn. Štrbát, boh. Šterbát. Aliud. Le Fanta (katány-kóró): quo cum confundit Páriz- Pápay. andíwiowí, á, é, adj. intubaceus, a, um: von (aus) Endivien endiviai, katány-kóróé. Syn. strbátowi. boh. fterbátowi. Usus. Undiwiowi Šalát: iutubacea lactuca: Endi= viem falat: endivia - saláta. Undro, a, n. Ostrow: andrus, i, f. insula una cycladum: Andro, eine Infel: Andros névű sziget. † Undula, i, f. v. Unča, Unčička. † andulčin, e, o, adj. poss. v. ančiččin. † andulin, a, o, adj. poss. V. ančin. † Undulka, i, f. v. Unčička. aneb, anebo, conj. aut, vel, seu, sive: oder entweder: akár, vagy, avagy. Syn. neb, nebo bus, busto. vulg. abo, alebo, Pebo. Usus. Twog Odchod aneb, radseg twoge uterání: tuus abitus vel potius fuga: deine Abreise, oder vielmehr deine Flucht: a' te el-meneteled, vagy - is inkább szaladásod (szökésed). učiń, abichto mal, aneb 3 mocú, aneb potagemki, aneb fprosbú: fac, illud habeam, vel vi, vel clam, vel precario: mache daß ich es bekomme, entweder mit Gewalt, oder mit List, oder mit Bitte (bittweise): tselekedd, hogy azt meg-nyerhessem akár erővel, akár alattomban, akár kéréssel. Angel, a, m. v. Undel. Angelček, a, m. dem. v. Undelčet. angelčekow, a, e, adj. poss. v. andelčekow. Angelíček, čta, m. dem. v. 2nSelíček. angeličkow, a, e, adj. poss. v. andeličkow. ungelictwi, á, n. v. seq. Un= Ingelictwo, a, n. v. Undelictwo. Ungelik, a, m. dem. v. UndeLit. Legelika, i, f. v. Unselika. angelikowi, á, é, adj. v. andelitowi. angelsti, adv. v. andelski. angelifi, á, é, adj. v. andelsfí. Angelstwi, á, n. v. Andelstwi. Angelstwo, a, n. collect. v. Un Selstwo. Anglia, i, f. Anglia, ae, f. das England, Engelland: Anglia ország. Syn. Anglická Zem. 2) pannus anglicanus: Engel lander Tuch: angliai posztó. Syn. anglické (anģliowe) Sú tno. Inglican, a, m. anglus, i, m. ein Engländer (Engelländer): ánglus. Syn. Engličan. engličancin, a, e, adj. poss. anglicanae foeminae: der Engländerinn gehörig: ángliai aszszo nvé. Unglićanka, i, f. Angla, ae, f. cine Engländerinn, Engelländerinn: angliai aszszony. anģlićanow, a, e, adj. poss. mas. angli dem Engländer gehörig, ánglusé. anglickí, adv. anglice: englisch engelländisch: ángliáúl. boh. anglicki. anglickí, á, é, adj. anglicus, anglicanus, a, um: englisch engelländisch: ángliai. boh. engli ctí. Usus. anglická panenka (mniska), Herula Anglicana, Englische Fräule (Klosterfrau), ángliai Kis- Aszszony (Apátza). Unglidé Panenři. (mnisti), Herulae (S. Moniales) Anglicanae, die Englischen Fräulen (Klosterfrauen): angliai Apátzák (Kis-Aszszonyok). Anglická Zem, v. Unglia. Anglictwi, á, n. anglicanismus, i, m. der englische (engelländi fiche) Gebrauch: ángliai szokás (rend- tartás). Syn. anglicí Spófob, anglické mrawi. Anglictwo, a, n. collect. angliorum, m. pl. natio anglica: die Engländern, die englische Nation: ánglusok; ánglus nemzet. Syn. anglickí Národ, Ungličani. anģliowí, á, é, adj. anglicanus, a, um: engelländisch, er, e, es: angliai. Usus. Ungliowe Sukno, v. Unglia 2-do Nro. t angreft, u, m. v. Eğres. † Ungúcia, e, f. v. turecká. Diňa. ani, conj. ne quidem: nicht ein mal: se, sem, senem, nemis. Usus. Uni čitač neumú, ne legere quidem scit (novit); er fann nicht einmal lefen, olvasni se tud. Dnes ani Mesác nesweti, hodie ne luna quidem splendet, heute scheinet nicht einmal der Mond, ma hóld világ sem szolgál. Uni do podobenstwá sním prist' (aňi mu Wodi podať) nemože, ne quidem in comparationem cum eo venire potest, er kann nicht einmal mit ihm verglichen werden, ötet tsak hasonlítani se lehet hozzá. 2) nec: gar nicht: nem, nem is, éppen nem, se, sem. Usus. Uni ma není wi8et, nemo me videt, man sicht mich gar nicht, senki se lát engemet. Ani mito nemože z Glawi wist', že isel preč: nec oblivisci possum, eum abivisse: ich kann es gar nicht verges= sen, daß er weg gieng: fejemböl se tér ki (el-nem felejthem), hogy el-mentt. Uni newim, kam isli: nec scio, quorsum ierint: ich weis gar nicht, wo sie hin gegangen find: nem is tudom, hová mentek. Dnes od Zimi (pre Zimu) aňi piť nemožem, hodie prae frigore nec bibere possum, heus te kann ich vor Kälte nicht ein= mal trinken, ma a' hideg miátt nem is ihatom. Gá us tam nepogdem ani krok, ego non amplius illuc ibo, ich gehe keinen Schritt mehr dahin, én egy lépést se megyek többé oda. Uňi sa mu neukazug, cave, ne in conspectum ei te des: laß dich gar nicht vor ihm sehen, ne is jöj eleibe; eleibe se menny. Tis tam ani nebol, nec ibi aderas, du warst gar nicht da, olt se voltál. Celu Noc robili, ani nespali: tota nocte laborarunt, nec dormierunt: fie arbeiteten die ganze Nacht, schliefen gar nicht: egész éjtzaka munkalkodtak, nem is aluttak. 3) neque, nec: auch nicht: se nem, nem-is. Syn. aniž. Usus. Gá sem sa efče nemil, ani nemodlil: nondum me lavi, neque oravi (nec ad Deum precatus sum): ich habe mich noch nicht gewaschen, und habe auch nicht gebetet: még nem mosdostam, se nem imádkoztam. 4) aňi-aňi: nec-nec, neque-neque, neve-neve, neque, nec: weder, noch: sem se. Usus. it8e není žádné ho Dóma, aňi tu, aňi tam: neque hic, neque ibi quisquam domi est: es ist niemand zu Hause, weder hier, noch dort: sem itt, se amott senki sintsen oda haza. Uni natom, ani na druhém (neprestanem): neve in hoc, neve in illo: weder in diesem, noch in jenem : se ebben, se abban. Uňisto, a, n. senex (absurda) anna: alte (abscheuliche) Anna: vén (utálatos) anna. Uniz, u, m. anisum, i, n. Plin. H. N. Pimpinella Anisum Linn: Anis, Anies, Oneis. vulg. 5anuset. Usus. In= dianski Uniz, v. Celer. Plo sčiční (boh sřeňiení) Uniz, v. Plosčičňít. aňiž, conj. v. ani Nro. 3tio. anizowi, á, é, adj. anyseus, a, um: von Anis: ánisos, ánisból való. Unizowé Semeno: semen anisi, Anissame, ánismag. † Anká, i, f. v. Unča. Anna, i, f. anna, ae, f. Anna : anna. vulg. Nána. anňciččin, a, e, adj. poss. ex seq. v. ančiččin, vulg. nániččin, nánčin. Anňičta, i, f. dem. ex Unna. v. Ančička. vulg. Nánička, Nánka. anňin, a, e, adj. poss. annae, der Anna gehörig, annaé. vulg. náňin. ano, adv. omnino, profecto, sane, cerle, commode, utique: ja, ja wohl, in der That, beim Antworten, in Zugestchungen, oder wenn man zuweilen mit drein redet, um nicht so lange stille zu schweigen: igenis, ugg vagyon. Syn. iwelmi, owsem, zaist'e. boh. arci. Usus. Ano, može wzat: omnino tollere potest: ja er mags hinnehmen: igen-is, el-viheti. Takstes plakal? B. ano: Ediz nekoho plakať wi8im, od plaču sa zdržat nemožem: etiam ne flevisti? . omnino, ego videns alium flere, non possum mihi a fletu temperare: du weintest also mit? . allers dings, wenn ich jemanden weinen sche, so kann ich mich des Weinens nicht enthalten: te is sirtal?. igen is; látván mást sírni, nem mértékelhetem magamat a' sírástól. Werísli? x. ano credisne? R. certe Ter. glaubst du cs? B. ja (freilich): hiszed-é? . igen is hiszem. Rigen Cheesli mat gednu Částku? B. ano: vis partem unam? . commode Ter. willst du einen Theil haben? . ja (freilich): û |