Obrázky na stránke
PDF
ePub

akarsz-e' egy részt? . igen-is. Nota. Saepe apud Latinos repetitur verbum, v. g. PriSeli? F. ano: venietne? . veniet wird er kommen? B. ja el-jön é? . el. Geli tu? . ano: adestne? . adest: ist er da? . ja: itt vagyon-é? . itt. 2) utique: ja, schlechterdings, allenfalls: ugyan tsak (éppen, tellyességgel). Syn. tedez. Usus. Ule ne dnes, gestlize ano zemret musí: ast non hodie, si utique mori debet: aber ja nicht heute, wenn er ja sterben sollte: de nem ma, ha ugyan tsak meg kell halnia. Ano dag pozor na seba: utique cave (attende) tibi: nimm dich ja in Acht: ugyan tsak vigyázz magadra: On ano može ist, abire utique potest, er mag ja gehen: ö tsak ugyan el-mehet: Cepowec ano žádnému, nulli utique dicas, fag's ja niemand., tsak ugyan senkinek sem mondjad meg.

-

3) nempe, nimirum, scilicet, utique, videlicet: ja, freilich, gewiß, nähmlich, nämlich : tudni illik. Syn. totižto, práz we. Usus. Ti si ano poweset cel: nempe id volebas: bu hast nämlich dieses sagen wollen, daf: tudni illik azt akartád mondani. Zaplaů, powedás, ano zaplaťí, kdiz (ke8) us wiecko zmrhal, premárnil: solvet inquis, scilicet solvet, postquam omnia consumsit: er wird zahlen, sagest du; ja, das reimet sich, nachdem er nämlich alles verschwendet hat: igen is meg-fogja fizetni, leg fő képpen, minek utánna mindeneket el-költött. el-vesztegetett, el-tékozlott. Uno to esče chibilo: scilicet id unum deerat : ja, das fehlte noch: tudni illik, a' vóltt még héja. 4) imo, imo vero, quin, quin imo:

[ocr errors]

ja, vielmehr, ja vielmehr: sőt, söt inkább, Syn. ba. Usus. Co za prácu masw tom Dome? B.ano čo ti más? quod apud has aedes negotium est tibi? . imo, quod tibi est? was hast du bei diesem Hause zu thun? . ja, und eben du was? mi dolgod van ennél a' háznál? . söt néked mi dolgod? hát magadnak? On ge Zloseg, ano ai Swatokrádežňík: fur est. imo sacrilegus: er ist ein Dieb, ja ein Kirchenräuber: ö tolvaj, sőt szentség-törö - is.

no radseg: imolibentius (potius); quin imo: viel mehr, ja lieber: söt inkább. Uno tedáž: imo, plane (prorsus) ja fo gar: sőt éppen. boh. alebrz, anobrz.—5) ast, sed, vero, at, verum: ja, allein, aber, bei Einwendungen, Bedenklichkeiten: de. Syn. alé. Usus. Geden prawi, pomáhag; druhi odpowedá, ano gato? unus ait iuva, alter reponit, sed quomodo? einer spricht, hilf; der andere antwortet, ja wie? egyik mondja, segély; másik felel, de miképp (hogyan )? - 6)

[ocr errors]

-

Ano ano: vero, imo vero, imo certe, scilicet, nimirum: ja ja, ganz gewiß, ja wohl: igenis kétség-kivül, minden bizonnyal. 7) Uno tak: a) recte! bene! ita scilicet: ja so! recht so: éppen (igen - is) úgy. b) in admiratione vel interrogatione itane (siccine) vero? ja fo? beim Berwundern, oder Fragen: hát úgy? 8) in oppositione cum ne (non): etiam, ja (wenns dem Nein entgegen steht): igen-is. Usus. Ano poweset: adfirmare, adnuere, dicere etiam: ja sagen (antworten): igen - is felelni. Powec ano neb ne: dic aut etiam, aut non; aut adfirma (adnue), aut nega: fag ja, oder

A

nein: mondjad igen-is, vagy nem. Ti prawis ano, gá ale ne: tu ais (adfirmas), ego nego: du sagst ja, ich aber nein: te modasz igen-is én pedignem. tanobrž, adv. v. ano, tedáž Nro. 4.

† Untal, a, m. v. Untoň. + Untikrist, a, m. v. ancikrist. + Antimon (Antimonium), u, n. v. Špisglas.

Anton, a, m. Antonius, i m. Antonius, Anton: Antál. vulg. Antal, Untonin, Untus. boh. Antonín. Antonček, a, m. dem. parvus antonius, antoniolus: der fleine Anton: antalka, kis-antal. boh. Untonínek. antončekow, a, e. adj. poss. antonioli, parvi antonii: dem kleinen Anton gehörig: antalkáé, kis-antalé.

antončin, a, e, adj. poss. antonii coniugis, der Gattin des Antons: antal feleségié. 2) antoniae, der Antonia gehörig, antalnié. boh. antonínčin. + † Antonia, e, f. v. Antonta. Untonín, a, m. Antoninus, i. m. Antoninus: Antoninus. 2) boh. v. Antoň.

Antonínček, a, m. dem. ex Un, tonínet.

antoňínčekow, a, e, adj. poss. ex praec. v. antoninkow. antoninčin, a, e, adj. poss. antonini consortis, der Gattinn des Antoninus: antoninus feleségié. 2) antoninae, der Antonina gehörig, antoninusnié. 3) boh. v. antončin. Antonínek, nta, m. dem. ex Antonín: parvus antoninus, der kleine Antoninus, kis-antoninus. 2) boh. v. Antonček. Untoňínka, i, f. antonini uxor, die Gattinn des Antoninus, antonius felesége. 2) antonina, ae, f. die Antonine, antoninusné. 3) bol. v. Antoňka.

[ocr errors]

antoňínkow, a, e, adj. poss. parvi, antonini, dem kleinen Antoninus gehörig, kis-antoni

nusé.

antonínow, a, e, adj. poss. antonini, dem Antoninus gehörig, antoninusé.

tantonínů, antoňínůw, owa, owo. adj. poss. v. antoñow. Antonta, i, f. Antonii uxor: die Gattinn des Antonius: Antal felesége. 2) Antonia, ac, f. Antonia: Antónia. boh. Un= tonínta. antoňow, a, e, adj. poss. antonii: dem Antonius gehörig: antalé. boh, antoninů nůw. Untorf, u, m. Belgium, i, das Niederland: Belgiom, alsó német ország. 2) Antverpia, Civitas Belgii: Antorf, Antwerpen: Antverpia, Belgiom

városa.

=

n.

Untus, a, m. Antonius, i m.
Antonius, ein Name des gemei-
nen Mannes: Antal. bol. 2n=>
tús.

Untusček, a, m. dem. ex seq.
Untuset, fta, m. dem. ex Un-
tus. v. 2ntončet.
Anz, u, m. v. Enz.
Upateta, i, f. pharmacopae-
um, pharmacopolium, myro-
polium, i, n. medicina (scil.
officina). Plaut. apotheca, ae,
f. Apotheke, ein Laden, worin
Arzneyen verfertigt, und verkauft
werden: apatika, patika. Syn.
Lekáreň, Lekárňa, lekarsti
krám, latinská kuchiňa. boh.
Apatéka, Apatika, Likárna,
lékařstí kram. 2) collectio me-
dicamentorum: Apotheke, eine
Sammlung von Arzneyen, or-
vosságok öszve-szerzése (gyüj-
tése).

Upatekár, a, m. pharmacopola,
myropola, ae. m. medicamen-
tarius Plin. H. N. pharma-
copaeus. apothecarius, i, m.
der Apotheker, der Arzneymittel
macht:

A

macht: orvosság tsináló, pati-
kárius, patikáros. Par. Páp.
apatikáros. Syn. lekarski krâ-
mát. boh. Upatikát.

ség. Syu. letarité. Kramárstwé. boh. Upatikářstwí. † Apatika, i, f v. Upatěka. t upatikáť, a, m. v. Upatekár. apatekárčin, a, e, adj. poss. † apatikárčin, a, o, adj. poss. pharmacopolae uxoris der

[ocr errors]

v. apatekárčin.

ta.

Apothekerin gehörig, apatiká- † patikáčka, i, f. v. Upatekárrosnié. Syn, lekárskeg kramár. fi. boh. apatikárčin. Xpatekáreňí, á, n. v. Upate. társtwi.

apatekáriť, il, ún. v. imp. Rat: pharmacopolam esse, artem pharmacopolaeam

exercere :

ein Apotheker seyn: apatikáros kodni. Syn. lekárskím kramá, tom bit.

[ocr errors]

Upatekárka, i, f. coniux pharmacopolae, die Apothekerin, apatikárosné, patikáros felesége. Syn. letárská kramárka. boh. Upatikátta. apatekárow, a, e, adj. poss. pharmacopolae, dem Apotheker cherig, apatikárosé. Syn. le Faritého tramára. boh. apatikėtů, růw, apatikáčowu. Upatekárowání, à, n. пот. verb. ex seq. epatekáromat, rowal, rugem. freq. ex apatekáriť. cpatetérti, adv. pharmacevtice: apothekerisch, apatikárosan. Syn. letar totramárfti. spatekárski, á, é, adj., pharmacevticus, a, um: apotheke risch, die Apothekerkunst betreffend: apatikárosi. Syn. letárfotramárstí, boh. apatitátstí. Usus. Upatekársti Towaris, sodalis pharmacevticus, Apothekergesell, Adjunct, Laborant: patikáros legény. Apatekárstwi, á, n. ars pharmacevtica (pharmaceotica, pharmaceuphtica), pharmacopolea: die Apothekerkunst: patikárosság, apatikáros mester

Tom. I.

t-apatikátowic, adj. poss. omn.
gen. indecl. v. apatetárow.
† apatiťáčsří, á, é, adj. v. as
patekárstí.

+ patikáčstwí, á, n. v. Upa-
tekárstwí.

tupích, u. m. v. Perasin, Petrzel. Usus. Indiánskí Upích, v. Celer. Welití Upích, v. Lubčet.

Uplitán, u. m. istáhra na Ratti: aplitanum, i, n. certa species lusus pictorum foliorum: Aplitan, eine Art des Kartenspicles: aplitány, játék- a' kártyán.

polléna, i, f. Apollonia, ae, f. Apollonie, Apollónia. Upollénka, i, f. dem. parva Apollonia, die fleine Apollonie, Apoftol, a, m. (nom. et voc. Apolka, kis-Apollónia. Plur. Upoftoli, boh. UpostoLowé et Apostolé) Apostolus, legatus, i, m. der Apostel: Apostol. Syn. Wislanec, pofel, wislani posel. apostolow, a, e, adj. poss. apostoli, dem Apostel gehörig, apostole. Syn. wislancow, poflow. apostolfti,

[ocr errors]

adv. apostolice apostolisch, apostoli módon. Syn. wislansti, wislanňe, poselski. apostolsti, á, é, adj. apostolicus, a, um apoftolisch, apostoli. Syn. wiflanskí,' wislânní, poselsti. Apostolstwi, á, n. apostolatus us, m. provincia (munus) a

B

po

[ocr errors]

postoli, legatio, nis, f. das Apostelamt, apostolság, apostoli tisztség, hivatal. Syn. Wi flanstwi, Poselstwi. Apostolstwo, a, n. idem. † Appellací, et ce, f. v. Appellácia.

† appellací, á, é, adj. v, odwo láwací.

† Appellácia, e, f. v. Odwoláwání t wifi ému práwu. t appellacki, adv. v. odwolač ne, odwoláwaćne. † appellacki, á, é, adj. v. odwolowácí, odwolační, 083 woláwační. Arabian, a, m. arabs, bis, m.

ein Araber, arabiai ember. arabčančin, a, e, adj. poss. arabicae feminae, der Araberinn gehörig, arabiai aszszonyé. Arabčanka, i, f. arabica femina, eine Araberinn, arábiai aszszony.

arabčanow, a, e, adj. poss. arabis, dem Araber gehörig, arúbiai emberé. arabčanski, adv. v. arabski. arabčanski, á, é, adj. v. arab fti.

Arábia, i, f. Arabia, ae, f. die Arabien: arábia ország. Syn. arabská zem.

arabski, adv. arabice, arabisch, arabiai módon, arabiáúl. arabstí, á, é, adj. arabicus, a, um: arabisch: arabiai. Arad, u, m. mesto: Aradinum i, n. Arad, eine Stadt: Arad. aradski, adv. aradiensi more, nach dem Gebrauch der Arader, araderisch: aradiassan, aradi

módon.

[blocks in formation]
[ocr errors]

† Urca, i, f. v. Štriňa. Urdhandel, a, m. Archangelus, i, m. Erzengel, Arkangyal. archandelski, adv. archangelice, erzenglisch, arkangyalúl, ar kangyali módon. archandelsti, á, é, adj. archangelicus, a, um: erzenglisch, arkangyali. Archandelstwi, ¿, n. archangelatus, us, m. das Erzengelthum, arkangyalság. Archangel, a, m. v. Archandel. archang.lsti, adv. v. arcandelsti.

archangelski, á, é, adj. v. at. handelsti.

Archangelstwi, é, n. v. UrchanSelstwi.

atci, praepositionalis syllaba, penes nomina dignitatum significat: archi (er): alias per summus etc. vel per superlativum exprimi debet. 2) boh. adv. v. ano 1. Nro. Arcibiskup, a, m. Archi-Episcopus, i, i, m. Erzbischof: Er

sek.

arcibiskupow, a, e, adj. poss. archiepiscopi, dem Erzbischof gehörig, érseké. boh. arcibitu pů, - půw.

:

arcibiskupski, adv. archiepiscopaliter, erzbischöflich, érsekül érseki módon. arcibiskupstí, á, é, adj. archiepiscopalis, e erzbischöflich, érseki, érsekhez tartozandó. Arcibiskupstwi, á, n. Archiepiscopatus, us, m. das Erzbis. thunt, érsekség. Arcibiskupstwo, a, n. idem. t arcibiskupů, - půw, owa, owo, adj. poss. v. arcibiskupow. Urcidekan, a, m. Archidiaco nus, i, m. Erzdechent, Fö-Esperest. Arcikňaz, a, m. Archi-Presbi ter: Erspriester: Fö - Pap.

† Areikňežna, i, f. v. Arcikňíž.

na.

Urcitńíža, aťa, n. Archidux, cis m. Erzherzog: Fö- Hertzeg. boh. Urciknize. arcikňížací, á, é, adj. archiducalis, e: erzherzoglich: fö-hertzegi, fő hertzeghez tartozó. boh. arcikňížecí. arcitnížatow, a, e, adj. poss. archiducis, dem Erzherzog ge= berig, fö-herzegé. arcitnijatski, adv. archiducaliter, erzherzoglich, erzherzogmäFig, fo - herzegül. arcikňížatskí, á, é, adj. archiducalis, e: erzherzoglich, föhertzegi. Arcitnížatstwi, á, n. archiducatus, us, m. das Erzherzogthum: fő hertzegség. boh. Urciknížetstwi.

[ocr errors]

Arciknižatstwo, a, n. idem. † Arciknize, ete, n. v. ArciEníža. tarciknižečí, adj. v. arcikňí. zac'.

[ocr errors]

† Urcikńižetstwi, n. v. Arcikňí. jatstwi. Arciknižna, i, f. archidux, cis, £ die Erzherzoginn: fö - hertzegné. boh. Arciknežna. ercikńížňin, a, e, adj. poss. archiducis fem: der Erzherzoginn gehörig, fö hertzegnié, föhertzeg aszszonyé. ercilupežniččin, a, e, adj. poss. ex seq. archipyratae consortis, der Erzräuberinn gehörig, tengeri fő - tolvajníé. Itcilupežňíčka, i, f. archipyratae coniux: Erzräuberinn, die Gattinn des Erzräubers, tengeri fö tolvajné. arcilúpežnicki, adv. archipyra tice, archipraedonistice: erzräuberisch, tengeri fő tolvajok módgyára.

acilúpežnicí, á, é, adj. archipyraticus, archipraedonisti

cus, a, um: erzräuberisch, tengeri fő tolvaji. Arcilúpežňi ctwí,ά, n. archipyratismus, i. m. die Erzräuberei, tengeri fö- tolvajság. Arcilupežnictwo, a, n. idem. Arcilúpežník, a, m. archipyratae, ae, m. archifur, is, archipraedo, nis, m. Haupträuber, Erzräuber, der Schiffen: tengeri fó-tolvaj. Syn. Prezlo8eg. arcilúpežníkow, a, e, adj. poss.

archipyratae, dem Erzräuber gehörig, tengeri fő - tolvajé. Arcimarjalek, lka, m. archimareschallus, supremus Mareschallus, i. m. Erzmarschall: fő hadi vezér.

Arciotec, tea, m. patriarcha, ae, m. Erzvater, ein Patriarch: pátriárka. Syn. stari Otec, Patriarca.

arciotcow, a, e, adj. poss. patriarchae: dem Erzvater gehdrig, pátriárkáé. Syn. patriárchow. arciotcowski, adv. patriarchaliter, eriväterisch, ̃pátriárkáúl. Syn. patriarchiti. arciotcowski, á, é, adj. patriar

chalis, e: eriväterisch, pátriárkái. Syn. patriarchstí. Arciotcowstwí, ά, n. patriarchatus, us, m. Erzvaterthum, pátriárkaság. Syn. Patriachstwé. Arciotcowstwo, a, n. idem. Arcijelma, i, m. bipedum ne

quissimus, trifurcifer, i, m. Erzhalunk, Erzschelm: hires or szág latra, akasztó-fára való. Arenda, i, f. pretium (vectigal, merces) redemtionis vel conducti, vulg. arenda: Pachtgeld, Pachtzins: árenda. Syn. urot. Usus. Arendu dať, plat t, zložiť: pendere, dare pecuniam pro redemtione: Pacht geben: árendát fizetni : Gatu Urendu za ten Stater B 2 das

[ocr errors]
« PredošláPokračovať »