Obrázky na stránke
PDF
ePub

dawas, platis? quanti rede-
misti (conduxisti) hoc proe-
dium? wie viel giebst du Pacht
für das Gut? mitsoda árendát
fizetsz ettől a' jószágtól? Gaku
Arendu dostáwas? quanti elo-
cavisti? wie viel (Pacht) bes
tommst du? mennyi arendad
jön-bé? 2) redemtio, condu-
ctio, nis, f. der Pacht, das
Pachten: árenda, bérelés. Syn.
ürok: Nágem. Usus. Do U-
rendi dat: locare, elocare,
mancipare, alicui mancipio
dare quidpiam, conductori lo-
care: in Pacht geben: árendába
adni. Do rendi wžał: redi-
mere, conducere in Pacht
nehmen pachten: árendába fel-
venni, ki- bérelni. W Uren-
Se mat: habere conductum
(redemtum), rem conduxi:
in Pacht haben: árendában bir-
ni. 3) conductum, redemtum,
i, n. Pacht, etwas Gepachtetes:
árenda. Usus. 3 Urendi wi.
besit: eiicere e redemtione
(conductione): aus dem Pachte
stoßen: árendából kivetni. 4)
pactum redemtionis (condu-
ctionis): Pachtvertrag: árenda
(kötés). Syn. Urok.
Urendár, a, m. redemtor, condus
ctor, mancipator, is, manceps,
itis, m. Pachter, Pachtinhaber:
árendás, árendáló. Syn. Uroć
ňít, ágemňít, Urendás.
Plur. Arendári, publicani,
redemtores vectigalium, die
Pächter, árendások, árenda-
dálok.

arendárčin, a, e, adj. poss. re-
demtricis, conductricis, man-
cipatricis der Pachterinn gehd-
rig: árendásnié. Syn. nágem
ňiččin, árendásčin, úročňič-
čin.
Urendárka,i, f. redemtrix, con-

ductrix, mancipatrix, icis, f.
Pachterinn: árendásné. Syn. -

rendáska, Uročňička, Ná. gemnička. arendárow, a, e, adj. poss. conductoris, redemtoris: dem Pach ter gehörig, árendásé. Syn. arendásow, nagemňíkow, úr. očňítow.

arendárski, adv. redemtorum
(conductorum) more, pachte
risch, pachtermäßig: árendások
módgyára. Syn. arendás ski,
úročnici. 2) redemtione, con
ductíone: pachtweise: árendál-
va, bérelve. Syn. acendowňe,
uročne.

arendárstí, á, é, adj. redem-
titius, conductitius, vulg.
arendatitius, a, um: den oder
die Pachter betreffend: árenda-
béli, bérben fogadott. Syn.
nágemnicí, úročnicí, aren.
downi.
Urendárstwi, á, n. v. Urendo-
wání, Nágemnictwí.
Arendás, a, m. v. Urendár.
Urendátor, a, m. v. idem.
arendátorčin, a, e, adj. poss.
v. arendárčin.

[ocr errors]

rendátorka, i, f. v. Arendárka. arendátorow, a, e, adj. poss. v. arendárow. arendátorski, adv. v. arendárski. arendátorski, á, é, adj. v. arendárstí. Urendátorstwi, á, n. v. Uren. darstwi. Urendátorstwo · R n. idem. Arendowáňí, á, n. redemtio, conductio, mancipatio, nis, f das Pachten, die Pachtung: árendálás, árendábatartás. Syst. Magimání, Urendárstwi, Uren. dátorstwí, úročeňí. arendował, dowal, dugem V. I. imp. dug: conducere, redimere, mancipare: pachten: árendálni, árendába bírni, tartani. Syn. útočit. Usus. Lac= no, draho: parvo (bene),

care

care (magno): wohlfeil, theuer: otson, drágán. arendowní, á, é, adj. conduetitius, redemtitius, a, um: Pacht: árendás. Syn. úroční, négemní. Usus. Arendowni Lift, literae conductionis, Pachtbrief, árendás levél. Wren= downi mlin, mola conductoria, Pachtmühle, arendás malom. Utendowni Pán, v. Uren downik. Urendowni plat, v. ArendaNro. 1. Arendowni Rot, annus conducti, annus conductionis (redemtionis) definitus: Pachtjahr: árendás (kötött) esztendo. Urendowni Sacunet,aestimatio fructus rei locandae, Pachtanschlag, árenda betsülés. Urendowni Stater, Praedium conductum, Pachtgut, árendás jószág. Urendowná 3mluwa, pactum redemtionis Pachtkontrakt, Pachtvertrag árenda -kötés (alka). Arendownik, a, m. locator, is, m. Pachtherr, Verpachter: árendába adó, ki-árendáló. Syn. Úročitel.

tutest, u, m. v. seq. Kreft, u, m. custodia, ae, f. ergastulum, i, n. carcer, is, m. der Arrest, Kerker, das Gefängniß: fogság, tömlötz, árestom. Syn. Wezeňi, Serhow, na, Temnica, vulg. Ramerlit, boh. Wrest. Usus, w Wreste bit, in custodia esse, im Arreste seyn, Arrest haben, oder halten: árestomban lenni. Do Urestu dat, ducere in custodiam, in Arrest bringen, árestomba vinni. 3 restu wis put'it, e custodia emittere, des Arrest's entlassen: árestombol ki-ereszteni, ki-botsájtani. 2) retentio, nis, f. Arrest auf Waaren: meg-tartóztatás, Arest položit, v. arestowat Nro. 3.

Arestant, a, m. captivus, i, m. Arrestant: fogoly, rab. Syn. Wezen. Usus. Arestans tem bit, captivum (in custodia) esse, Arrestant seyn, fogságban lenni. árestantčin, a, e, adj. poss. v. wezniččin.

restantka, i, f. v, Wezňica, Weznička.

árestantow, a, e, adj. poss. v. wezňow. arestansti, adv. v. weznidi. ére tantsti, á, é, adj. v. weznicí.

drestowani, á, ê, p. c. ex arestował.

testowání, á, n. comprehensio, nis, f. Arretirung: megfogás, el-fogás. 2) carceratio, interceptio, nis, f. die Arretirung: tömlötzözés, tömlötzbe-vetés.

drestowat, towal, tugem, V. I. imp. tug. comprehendere, intercipere: arretiren, gefangen nehmen: meg-fogni, el-fogni. 2) ducere in custodiam, captivare, carcerare, incarcerare, carceri mancipare, in custodiam coniicere: arretiren, in Verwahrung bringen: fogságba (tömlötzbe) vetni. 3) árestował Towat: retinere merces interdicere alicui usum rei: Arrest auf Waaren legen: le-arestálni, el-fogni, meg-tiltani valamit. Urestowáwáňí, ά, n. nom. verb. ex seq. άrestowawat, al ám, freq. ex arestował.

Urģus, a, m. Chlap sto Oči magící: argus, i, m. ein Mensch, der hundert Augen hätt' haben follen: egyszáz szemű ember, argus. v. Očář. arģusow, a, e, adj. poss. argi, dem Argus gehörig, argusé, száz szemű emberé. Syn. očátom.

[ocr errors]

Aria, i, f. v. Nóta. Urián, m. arianus, i, m. ein Arianer, ariánus eretnek, szent Háromság tagadó. criánčin, a, e, adj. poss. arianae mulieris, der Arianerinn gehörig, áriánus eretnek aszsonyé.

Uriánka, i, f. ariana, ae, f. die Arianerinn, áriánus eretnek aszszony. ariánow, a, e, adj. poss. ariani, dem Arianer gehörig, árián eretneké.

Arianstwi, é, n. arianismus, i, m. die Arianerkeßerei: áriánus eretnekség, szent Háromság tagadás. Arianstwo, a, n. collect, ariáni, die Arianer, ariánusok. turitmetika, i, f. v. Počet nictwí, počtownictwí. † Artit, e, m. v. Powlač. Armáda, i, f. exercitus, ûs, m. copiae, agmen, acies: die Arme, das Kriegsheer: hadi-sereg, had. Syn. Wogsto. + Armáles, u, m. v. zemansti List

† Armalista, i, m. v. listowní Ze

[merged small][merged small][ocr errors][merged small]
[blocks in formation]

Armenstwo, a, n. collect. armeni, orum, m. pl. die Armenier, örmények, örmény országi nép, nemzetség, † Armpaut, u, m. v. Náramek. Arnost, a, m. Ernestus, i, m. Ernest, Erneszt. arnostow, a, e, adj. poss. ernesti, dem Ernest gehörig, erneszté. boh. arnostowic, arnostů, - tůw, owa, owo. Aron, u, m. Zelina: aros, f. et aron, i vel arum, i. n. Plin. H. N. Arum maculatum Linn. Aron, Zehrwurzel, Pfaffenbind, Ingwer der Bawer: sül-fü Párizpápay, borjú láb fü et Isten szakálla, német gyömbér Syn. śronowć Brada, Twár Sw. Gána. Uron, a, m. aron, is, m.

Aron: ein Mannesname : Aron. áronow, a, e, adj. poss. aronis: dem Aron gehörig: ároné. Usus. Aronowá Brada, v. Uron. áronowi, á, é adj. ex aro : von Zehrwurzel, Pfaffenbind borju láb füböl (német gyömbérből) való.

Arsenik, u, m. v. mifaci Ged. † Artičok, u, m. v. seq. Artičoka, i, f. cinara, ae,

f.

Colum. Cynara scolymos, i, m. Linn. Artischocke, Strohbetdore: artitsóka, bogátskóró. Syn. Repić, zahradňí karduf. † Artikul, a, m. v. Článek Sauka.

[ocr errors]

Arz Uf Uss Uñi Asp At Atь Utl tr u Aug z 23

† Arzenál, e, m. v. Lodnica.

2) v. 3brogňice. Arzenik, u, m. v. misaci Ged. tes, est. adv. v. ale Nro. 6. cl, v. až.

t sa smradlawá, v. čertowe Lagno, 5owno.

† cñ, v. es.

afiria, e, f. assyria, ae, f. die
Airien, ein Land: assiria.
Xf:rian, a, m. assyrius, i, m.
ein Airier, assiriai ember.
afitienćin, a, e, adj. poss. assy-
riae feminae, der Assirierinn
gehörig, assiriai aszszonyé.
afrianta, i, £ assyriae ae, f, eine
Affirierinn, assiriai aszszony.
astianow, a, e, adj. poss. assy-
rii, dem Affirier gehörig, assi-
riai emberé,

cfititi, adv. assyriace, assirisch,
assiriáúl.

sfititi, á, é, adj. assyriacus,

a, um. assirisch, assiriai. Afirstwo, a, n. collect. asyrii orum. pl. n. die Afirier, asiriai nép, nemzet. eine8, adv. forsan, forsitan, forte, ne forte, fortasis: viel Icicht, talam, netalám, talamtan, igyold. Syn. azda, snad. Usus. asnad pride, forsan veniet, vielleicht daß er kommt: talám eljön.

cipon, adv. saltem, adminns,
ut minus, adminimum, tan-
tum, at, tantum modo: we
nigstens, zum wenigsten, doch :
leg-alább, bár tsak. Syn. pri
nagmén, prinagmeňeg. boh.
aspoň, Usus. Ufpon, to do
pust'it musis, saltem id con-
cedes, wenigstens myß du dieses
ju lassen, leg alább azt meg-
engeded.

t cfpon, idem,
tat, v. nech, abi.
† ažbi, v. bižbi.

ctlánstí, á, é, adj. R. P. 2t-
lanité more, v. more.

Atlas, u, m. pannus attalicus :
Atlas, ein Zeug von Seide, ein
Seidenzeug, atlatz.

atlasowi, á,, é, adj, attalicus,
a, uw. attalisch, von Atlas:
atlatzból való. p. o. atlasowe
Sati: aulaea, Sil. Plin. at-
talicae vestes: attalisches Kleid,
Atlaskleid: atlasz ruha,

† Atrament, u, m. v. Čerňidlo Nro. 1.

† Atramentář, è̟, m, v. Ralamár,

† 2u, qu, loco ú, ú longi (non vero diphtongi) habentes ab initio bohemicas voces vide sub Litera u; loco cuius abusus bohemici in hoc Lexico ubivis longum ú adhibetur in medio vocum perinde atque in fine.

i.

Augspurek, rku, m. a) we Śwás
boch: Augusta vindelicorum:
Augspurg, in Schwaben: Augs-
purg, sváb Város. b) pri Ba-
zilei: Augusta Rauracoru.
Augspurg bei Basel; Augspurg,
Város Basilia mellett,
† Augspurt, tkų, m, idem.
Augustín, a, m. Augustinus,
in. der Augustin, Ágoston.
uğustína, i, f. augustina, ae, f.
Augustina, ágostonné.
Augustinián, &, m. augustinia-
nus, i, m. Augustinianer, au-
gustinianus szerzetes, barát.
augustinićnow, a, e, adj. poss.
augustiniani, dem Augustinia-
ner gehörig, augustinianus szer-
zetesé, baráté.

Augustínka, i, f. dem. ex u
gustina: parva augustina, au-
gustinula, fleine~Augustina,
Gustel: kiságostonné.
augustínow, a, e, adj. poss. au-
gustini, dem Augustin gehörig,
ágostoné.

až, adv. si substantivum cum praepos. do, k, od, 3; vel adverbium, sive loci, siva

n

[ocr errors]

temporis sequatur usque : bis, wenn ein Hauptwort folgt mit an, in, nach, zu, von etc. von Ort Zeit: ig, addig, eddig. vulg. es. Usus. Už do tonca, usque ad finem, bis zu Ende, egész végig. Už do Spanielsteg Zemi, usque in Hispaniam, bis in (nach) Spanien, egész Spányol országig. Až do weilagstu, adhuc, hucusque bis hicher, bis auf diefe Beit: egész ekkorig (ekkoráig). Už do zítragsku, usque ad diem crastinum, bis morgen, hólnapig. Už k mestu, ad urbem usque, bis zur (an die) Stadt, egész a városig. Už od mora, usque a mari: bis von Meere, éppen a' tengertől. Až 3 Indie prisel, usque ex India venit, er kommt aus Indien her, éppen Indiából jött. Už fem (až potás) tá ge 1 lisat; az sem glas twog poz čut usqe isthinc axaudiris bis daher gar hört man deine Stimme, a' te szavadat egész ide (eddig) halhatni, 3 tam, usque eo, bis dahin, so weit, fo lange: egész oda, olly mesz2) sequente substantivo cum praepos, po: tenus: bis, ig. Usus. Už po krk (Hrdlo) we wose stát: collo (coHi) tenus in aqua stare, bis an den Hals im Wasser stehen, egész nyakig a' vizben állani. 3) si subsequatur verbum: donec, dum, quoad, quousque, usquedum: bis, bis daß, so lange: valamég. meddig, valameddig. Usus. Tak dluho ma žádal, a prosil, až wi profil: so viel, und so lange hat er mich gebeten, bis er ausgebeten hat: mind addig kért engem, még reá vett. Prw neprestáwá kričat, až wifi(an biwa: usque eo clamat,

[ocr errors]

sze.

[ocr errors]
[ocr errors]
[ocr errors]

quoad (dum) audiatur: nicht cher hört er auf von dem Schreien, bis man ihn höre : nem nyugszik (nem szünik) meg a' kiáltástól mind addig, valamég nem hallyák ötet. Počtag, až pridem: mane, usque dum venero: warte, bis ich komme : várakozz, még eljövök. Powedal fem wám, nechodke ňikam, až prise: dixi tibi, non exeas domo, dum ille (illa) veniat: ich sagte es euch gehet nirgends hin, bis er (fie) fömmt: meg mondám néked, se hová ki ne menny a' házból, még ő meg jön. 4) ita, ut: so, daß: úgy hogy Usus. Tat fem sa tam nasmál, až sem nikam nemohel: ego ita ridendo ibidem defatigatus sum: ich mußte dort so lachen, daß ich mich nicht rühren fonnte úgy ki nevettem magamat ottan, hogy sehová nem mehettem. Tu ge horko, aj bi omdlet mobel: hic corrueris praecalore: hier ist so warm, daß man vor Hitze vers gehen mögte: itten olly meleg vagyon, hogy el-ájúlhatni. Tam pekne zas prsí, áž tma: ibi valde pluit: dort regnet es wieder so stark, daß es finster ist : úgy esik ottan, hogy szinte setét vagyon. 5) поппипquam as redundat on nebol Soma, až teprw dnes domow prise: non erat domi, hodie primum (denique) veniet domum er war nicht zu Hause, er kömmt heute erst nach Hause : nem vólt oda haza, hanem tsak ma el-fog jönni,

-

až, conj. si, quodsi: wenn: ha, hogy ha. Syn. ažbi, gak, gakbi, gestli, kdiž, ke8. Usus. Až budem mať Čas, učiňím to: si mihi vacaverit, id praestabo: mit guter Weile, will

« PredošláPokračovať »