Francuhowati, á, é, adj. v. seq. Franculečka, et Franculenka, cula. Francúz, a, m. Gallus, Fran- francúzčin, a, e, adj. poss. gal- ti Zlatí, florenus francogallicus, Franzgulden, frantzia forint. Francúzká Ropia, gaesum, (gesum, gessum), i, n. Cic. et Virg. gallicum venabulum: Partisane, französischer Jägerspick (Jagdspieß), frantzia vadász dárda. Francúzká Nemoc, v. Francúhi. Francúzká Zem, Gallia, Francia, Francogallia, Gallia Narbonensis (orientalis, braccata, transpadana): Gallien, Frankreich: frantzia Ország. Francúzké Drewo, guaiacum officinale, lignum guaiacum, Franzosenholz, indiai fekete fa. Francúzké Owocí. poma francogallica, das Franzobst, frantzia gyümölls. Francúzké Wino, vinum francogallicum, Franzwein, besonders der gemeine blanke, frantzia bor. Francúzké Peňάze, pecunia francogallica, Franzgeld, frantzia pénz. francúzów, a, e, adj. poss. galli, francogalli, dem Franzose gehörig, frantziáé, frantzúzé. francúzsein, a, e, adj. poss. v. francúžčin. Francúzska, i, f. v. Francúzka. Francústwo, a, n. v. seq. francúzki adv. gallice Gell. gal- Srant, a, m. idem. szony. Frankfurt, u, m. Mesto: a) pri magne: Francofurtum ad Moenum, Hellenopolis, is, f. das Frankfurt am Mayn, Frankfurt, város. b) pri O= dere: Frankfurtum ad Oderam (ad Viadrum) in Marchia: Frankfurt an der Oder: Frankfurt, Odera vize mellett lévő város. frankfurtski, á, é, adj. francofurtanus, a, um; francofurtensis, e: e: frankfurtisch zur Frankfurt gehörig: frankfurti, frankofurti. † Frankle, gen. tel, f. pl. v. Strapce. 2) v. Trésti. franti adv. franconice, från fisch, frank (frankusi) módon. franstí, á, é, adj. franconicus, a, um: fränkisch, franki, frankusi. Usus. Franské Wino, franconicum vinum, Frankenwein, franki bor. + Srasta, i, f. v. Pletka, Sigel. Frčáňí, á, n. velox gressus aut volatus, ein schneller Gang, oder Flug: sebes lépés (menés), vagy repülés. frčat, čal, čím V. I. imp. feč: celeriter (velociter) ire, aut volare: schnell (eilfertig) gehen, oder fliegen: sebesen menni, vagy repülni. Frčáwání, á, n. nom. Verb. ex seq. frčáwat, al, ám, freq. ex frčat. frei, v. trei frci. Frčka, i, f. talitrum, i, n. Suet. Stüber, Nasenstüber; Fips, Klippchen, Knippchen, Schnippchen, wenn mann einen Finger mit dem Daumen schnellt: pötzök, fitty, kotty - fitty, fittyenés, üjjal pattantás. boh. Stilec. Usus. Srčku nekomu dat, talitrum alicui infligere, Fips Jemanden geben, valakit meg-pötzkölni. v. frčtowat. Srčki dáwať (hádzať), concrepare digitis, talitra infligere: Fipfe geben: fittyenteni (-tek), pötzkölödni, 2) v. Fritowání. 3) v. Srčkár, Srčkárka. fræaní, á, é, p. c. frustatim sparsus, a, um: stückweise gestreut, ausgestreut, verstreut: darabonként el-hintetett. Syn. poroztrájaní, rozsípaní, wifrčkani. Frækáňí, á, n. sparsio, dispersio per frusta: das Streuen, Berstreuen, Ausstreuen (stücks weise): hintezés el-hintés. Syn. Poroztráfáňí, Wifræáňí. Srčkár, a, m. digitis concre pans, Schnippcher mit dem Fingern, pötzkölő, fityket hányó, fittyentö. 2) levis, leviusculum, levis animi (armaturae) homo: ein leichtsins niger (leichtfertiger) Mensch, állhatatlan ember. 3) petulans homo, ein leichtfertiger Mensch, vásott (tsintalan) ember. 4) aspernator, contemtor, despector aliorum; insolens (superbus) homo: Verächter, stolz, verächtlich gegen andre hetyke, kevély, meg-vető. 5) inhumanus (inurbanus, rusticus) homo, Flegel, grober Flegel (Schimpfwort): goromba, embertelen. Frčkáreňí, á, n. v. Frčkárstwi. frčkáriť, il, ím, V. I. imp. Fer: levem esse, leichtsinnig seyn, állhatatlannak lenni. 2) petulcire, leichtfertig seyn, tsintalankodni. 3) insolentem esse, aspernari (despicere) caeteros, superbire verächtlich seyn gegen andre, másokat megvetni, kevélykedni, fennyen lenni, el-hinni magát (el-hiszem magamat) 4) in humanum (erassum) esse, grob (ein Flegel) feyn, embertelennek (gorombának) lenni, gorombáskod ni, embertelenkedni. 5) v. fretowat. Srčkárka, i, f. digitis concrepans femina, Schnippcherinn mit dem Fingern, pötzkölö (fityket hányo) aszszony. 2) levis (leviuscula) femina, leichtfinniges Weibsbild, állhatatlan aszszony. 3) petulans femina, leichtfertiges Weibsbild, tsintalan (vásott) aszszony. 4) aspernatrix (contemtrix, 'despectrix) caeterorum, superba (insolens) femina: Berächterinn, stolze Person, verächtli che gegen andre: hetyke (kevély) aszszony. Syn. Picot ta. Frčkárowáňí, á, n. v. Frčkárstwí. fritárowat, rowal, rugem V. I. imp. tug, freq. ex frčkáriť. fičkárki adv. leviter, levi animo, per levitatem: leichtsinnig, aus Leichtsinn: állhatatlanul, könnyen, múlólag, imígy amúgy, gyengén. 2) petulanter, leichtfertig, tsintalanúl, szilajúl. 3) insolenter, contemtim, superbe: stolz, verächtlich gegen andre: kevélyen, meg-hitten. 4) inhumane, inurbane, crasse, rustice: grob, flegelhaft: embertelenül, gorombául. frčkárstí, á, é, adj. levis, e: Frčkárstwi, á, n. animus levis, levitas animi, levitas, tis, f. der Leichtfinn, die LeichtfinnigFeit: állhatatlanság. Usus. Š Srčkárstwá, per levitatem, aus Leichtsinn, állhatatlanságból. 2) petulantia, ae, f. Leichtfertigkeit, tsintalanság, tsintalankodás, vásottság. 3) insolentia, superbia, ae, f. contemtus (despectus, aspernatio) caeterorum, fastidium, i, n. Berachtung, Verächtlichkeit gegen andre: kevélység, megvetés, maga meg-hittség. Syn. goremiselnost, Pohrdačnost. 4) inhumanitas, inurbanitas, rusticitas, tis, f. crassities , ei, f. Grobheit, Flegeln: embertelenség, gorombaság, ügyetlenség. Syn. Grobowitost, Celudnost, Neuctiwost, Rečlowečenstwi. fedat, al, ám V. I. imp. tag: frustatim spargere ( dispergere), stückweise streuen (verstreuen), ausstreuen darabonként el-hínteni, hintezni. Frčkowani, á, é, p. c. talitro percussus, a, um: mit Fipsen geschlagen, meg-pötzköltt, pötzköltetett. Syn. wifrčkowani. Frčkowáňí, á, n. talitrorum inflictio: das Fipsengeben, Klippchen, Knippchen: pötzkölés. 2) crepitatio digitorum, Schnipps chen mit dem Fingern, fittykelés, fittyentés, újjal-való pat tanás. frikowať, kowal, kugem V. I. Oo hányni, pötzkölödni. Usus. to on mi tu frčtuge? quid hic digitis concrepat? was, Flippcht (knippcht, snippcht) er da? mit pötzkölödik itten? 3) v. frčkárit. t fregit, e, m. v. Frager. + Fregíčka, i, f. v. Fragerka. t Sregowání, n. v. Fragowa ňí. + fregowati, owal, ugi (u), v. fragowat. Frezowání, n. v, Testleňí. + frezowati se, owal se, ugi (u) se, v. testliť sa. + Srezunek, nku, m. v. ČestPiwost. + Srezung, u, m. idem. * Frfláňí, á, n. v. Stamráňí. * feflat, lal, lem, V. I. imp. li, v. skamrat, dudlať. frfňawe adv. v. foplawe. * frfňawí, á, é, adj. v. sopla wí. * frfňawíť, il, ím V. I. imp. ňaw, v. soplit. Srfnawost, i, f. v. Soplawost. * Frfotání, á, n. v. Stamrá ňí. * frfotat, al, ám, et cem V. I. imp. tag, et foc, v. skamrat, dudlat. * Frfráňí, á, n. v. Škamráňí. * fefeat, ral, rem, V. I. imp. frfri, v. skamrat. * Frfcáwáňí, á, n. v. Škamráwání. * frfráwať, al, ám, v. skamráwat. * feftawe adv. v. skamrawe. * frfrawi, á, é, adj. v. stam rawi. * Frfrawost, i, f. v. Štamra wost'. Friedrich, a, m. Friedericus, i, m. Friederich: Friederik. friedrichow, a, e, adj. poss. friderici, dem Friederich gehörig, frideriké. frifto adv. celeriter, cito, fel stinanter, praepopere, vel citer: geschwind, schnell, in dr (mit) Geschwindigkeit: gyor san, sebesen, sietve, hamar. Syn. hitro, ftoro. 2) v. hib to, obratne, snadne, witho 3) v. čerstwe, cerstwo. Stiftoft, i, f. celeritas, veloc tas, tis, pernicies, ei, fest natio, properatio, nis, Geschwindigkeit, Eilfertigkeit, Schnelligkeit, Schnelle: gor saság, hamarság, serénység, sebesség. Syn. Chitrost, hlost. Usus. Od welkeg Frip Fost'i per festinationem prae festinatione: vor gro grość: Geschwindigkeit, nagy sebesség miátt. 3 weliku Friskost, celerrime magna cum celer tate (festinatione), mit gre fer Geschwindigkeit, nagy st bessen. 2) v. gibtost, Öbrit nost, Snadnost, Witkost 3) v. Cerstwoft. Stiftit, u, m. etc. v. Srift etc. Stiftut, u, m. ientaculum. i, n. matutina refectio: M Frühstück, fölöstököm, regg evés. Syn. tanní pokrm, t né Gedení, boh. Snident, Snídaňí. Stiftukowáňí, é, n. ientatio ientaculi sumtio, nis, f. Frühstücken, fölöstököm zes fölöstököm evés. boh. Sn Saňí. Fridriset, sta, m. dem. par- ftistutował, kowal, Fugem t V. I. imp. Eug: ientare, ientaculum sumere: frühstücken, fölöstökömözni, fölöstökömet enni (eszem). Syn. ranní Pokrm pozíwat (užiwat), boh. fnídati. Prov. Rdo pil ňe (sprawedliwe) nerobí, te mu sa fristukował nehosi (nedowoli): otiosi non ientabunt: die Nachlässigen werden keinen Frühstück bekommen : meg-nyallyák az ebek a' rest ember száját. Fristutowáwání, á, n. nom. Verb. ex seg. fristutowawat, al, ám, V. I. imp. wag, freq. ex fristu towat. Frizćan, a, m. Frisius, i, m. ein Friesländer, friziai ember. boh. Frizlandčan, Frizlandr. frizćančin, a, e, adj. poss. frisiae, der Friesländerinn gehörig, friziai aszszonyé. boh. friz landčančin, frizlaňdrčín. Frízianka, i, f. Frisia femina, Friesländerinn, friziai aszszony. boh. Frizlandčanka, Friz landrka. frizćanow, a, e, adj. poss. frisii, dem Friesländer gehörig, friziai emberé. boh. frizland čanů, frizlandrů et ůw. Frizia, i, f. v. Frizko. Frizir, a, m. concinnator cápillorum, Friseur, haj-fodorító, haj-fel-tsináló Párizpapay. frizircin, a, e, adj. poss. concinnatricis capillorum, der tus, incrispatus, cincinnatus, concinnatus, a, um: gefris sirt, gekräuselt, aufgekräufelt : fodoríttatott, fel-fodoríttatott, fel-tsináltt. Syn. wifrizicowani. Frizírowáňí, á, n. crispatio, incrispatio Augustin. concinnatio (intortio) capillorum: Frifirung Kräuselung, Auffräufelung: haj-fodorítás, hajfeltsinálás, fel-fodorítás. Syn. Wifrizirowáňí. frizirował, rowal, rugem V. I. imp. tug: concinnare (crispare, intorquere, incrispare) capillos, pannum: frifiren, kräufeln aufkräufeln, z. B. Haare, Tuch fodorítani, felfodorítani, fel-tsinálni a' haját. Syn. wifrizirowaní. frizti adv. frisiace, friesländisch, fríziáúl, fríziai módon. boh. frizlandski. friztí, á, é, adj. frisiacus, a, um: friesländisch, fríziai. boh. frizlandstí. Frizko, a, n. Frisia, ae, f. Regio Belgica: das Friesland, Frizia, alsó németh országi tartomány. boh. Frizland. Usus. Wichodné Stizko, Frisia orientalis, Ostfriesland nap-keleti Frizia. Záchodné (západné) Frizło, Frisia occidentalis, Westfriesland, napnyugotti Frizia. Frizland, u, m. idem. čan. Friseurinn gehörig, haj felt frizlandčančin, a, o, v, friz tsinálonéé. čančin. † Frizlandčanka, i, f. v. Friz čanka. † frizlandčanů et iw, owa, owo, v. frizčanow. Frizírka, i, f. concinnatrix capillorum, Friseurinn, haj-fodorítóné, haj- feltsináloné. frizirow, a, e, adj. poss. concinnatoris capillorum, dem Friseur gehörig, haj-fodoritóé, † haj-feltsinálóé. frizirowani, á, é, p. c. crispa Frizlandr, e, m. v. Frizčan. Frizlandrka, i, f. v. Friščan |