Obrázky na stránke
PDF
ePub

ģágat, al, ám V. I. imp. ag:
gingrire (rio) Fest. clange-
re: gackern, schnattern, von
Gänsen: gágogni. Suf ģáğá:
anser gingrit, die Gans schnat-
tert, a lúd gágog.
Gágáwání, á, n. nom. ver. ex

seg.

ģágáwat, al, ám, freq. ex ģás
gat.
Bagdár, a, m. v. Gagdos.
* Bagsence, nec, f. pl. v. ģag-
Sički.

Gagdi, genit. Gaged: lyripipium, i, n. uter, tris, m. I fistula utricularis: die Sack= pfeife, der Tudelsack, Schlauch: duda, tömlő. Syn. Dudi, boh. Ragsi. Prov. Na gedné Bagdi pistat (ģagdował): crambe repetita Juvenal. Ea

dem oberrare chorda. ldem crambe recoquere: wie der auf» sprichwörtlich gewärmte Kohl

von öfterer Wiederholung einer Sache. Eine Noten (Arie) beständig spielen: egy nótat vonni. Egy bakot nyúzni. Egy húron pengülni. Na gedné Gagdi gagduge: chorda oberrat eadem, er spielt immer die nämliche Arie, tsak azon egy dolgot vítattya Pár. Páp. Bagsica, i, f. fistula lyripipii, uter, tris, n. die Sackpfeife, duda - síp, tömlö-sip. Pár. Páp. Syn. Dudica, Guk. bagsički, čet, f. plur. dem. utriculus, m. Cels. lyripipiolam, i. n. das Sackpfeifchen, kleiner Schlauch: dudátska tömlötzke. Syn. Mulitánki, Šutki, vulg. Šagdence. Bagdos, a, m. lyripipiator, is, m. utrarius, utricularius, i, m. Suet. Sackpfeifer, dúdás, tömlős, tömlö - sípos Pár. Páp. Syn. Dudar, Dudás, Bagdár, boh. Dudar, Rag δάξο

[merged small][merged small][ocr errors][merged small]

seq.

Bagsofit, a, m. dem. ex ģag-
doset.
Gagdosta, i, f. lyripipiatrix,
icis, f. utraria. ntricularia,
ae, f. die Sackpfeiferinn, du-
dásné, tömlösné tömlös- sí-
posné. Syn. Dudarka, Du-
Sásta, Gagdosowá žena.
gagdosow, a, e, adj. poss. ly
ripipiatoris, utrarii, utricu-
larií; dem Sackpfeifer gehörig,
dudásé, tömlösé, tömlös - sí-
posé. Syn. dudarow, dudá-
sow.
gagdowání, á, n. lyripipiatio,
utriculatio, nis, f. das Sack-
pfeifespielen, dudálás. Syn. Du-
δάκι.
gagdowat, dowal, dugem, V.
I. imp. dug lyripipio lude-
re, utriculari: die Sackpfeife
spielen, dudálni. Syn. dudat.
Gáger, gra, m. v. Lowec.
gáğer, gra, m. Mesto: Agria,

[ocr errors]

Civitas Comitatus Hevesiensis: die Erlau, eine Stadt in Ungarn: Eger, város. gaģerčan, a, m. Agriensis ho

mo, ein Erlauer, egri-fi, egri - ember.

gágerčančin, a, e, adj. poss.

agriensis feminae, der Erlauerinn gehörig, egri aszszonyé. Gáģerčanka, i, f. agriensis femina, die Erlauerinn, egri aszszony.

gágerčanow, a, e, adj. poss. agriensis hominis, dem Er Pp 2

Lauer

lauer gehörig: egri -fié, egri emberé.

* gáğerčin, a, e, adj. poss. v. lowčičin.

* Gáģereňí, á, n. v. Lowectwi. * gagerit, il, im, V. I. imp. gáger: v. lowčiť.

Gáğerka, i, f. v. Lowčica. * gáğerow, a, o, adj. poss. v.

Lowcow.

gáğersti adv. more agriensi, erlauerisch, egri - módon. Syn. pogáģersti. 2) vulg. v. lowec ti.

gáğerski, a, é, adj. agriensis, e: erlauer: egri. 2) vulg. v. lowedí.

* Gáģerstwi, á, n. v. Lowectwi.

* Gagkáňí, á, n. v. Bedákáňí. * gagkat, al, ám, V. I. imp. ag: v. bedákat. Sağor, a, et u, m. pref kteri dícháme: arteria aspera Cic. trachia, et trachea Macrob. ae, f. bronchus, broncus, iugulus i, m. die Luftröhre, lélekzet vévő gége. 2) v. Cht, taň.

Gáģorček, a, et rečka, m.dem.

[blocks in formation]

↑ Gahli, Gen. Gahel, f. pl. v. Profo. Gahňa, aťa, n. nom. pl. ata agnellus agnus subrumus, i, m. das Lamm ohne Unterschie des Geschlechts (vulg. Lampel, Cauglampel): szopós bárány. Syn. Baranča, boh. Gebne gahňací, á, é, adj. agnellaris

e; agninus, a, um: lämmern,; von Lamm: bárányból -valo. Syn. barančí, boh. gehňei. Gahnacé Maso: v. Gahňac

na.

[ocr errors]

Gachňacina, i, f. caro agnina, Lammfleisch, bárány - hús. Syn. gahňacé (boh. gehňečí) Ma fo, Barančina (nká). 2) pellis agnina, das Lammfel, bárány - bör. Syn. Barančine, Barančinka, barančá Rožke, boh. Gehňetina. Gahňada, i, f. Strom, i bili Topol: populus alba, weiße Pappel, der Pappelbaum: jegenye-fa, fejér nyár-fa gahňadowí, á, é, adj. albo-populeus, a, um: vom weisen Pappelholz, jegenye faból-való. Syn. bilotopolowi. Gatňátecko, a, m. dem. ex seg. Syn. Barančátečko. Gahňátko, a, n. dem. agnellus, i, m. das Lämmchen, bá rányka, bárányotska. Syn. Barančátko, Baranček, ranet. boh. Gehňátko. Gahňeňí, ά, n. partus (ovilis), us, m. effusio, enixio, nis, f. das Werfen von Schafen, bárány elletés, juh-ellés. Syn. Roteňí, boh. Bahňeňí. Gahnica, i, f. agna, ae, f. agnus femella: das Lamm webs lichen Geschlechtes, Mutterlamm, nöstény bárány, boh. Bahnis ce, Gebnice. 2) ovis femina, die Schafmutter, nöstény bá rány, kos alá- való juh. Syn. Garčica, Garka, boh. Beh, nice.

[ocr errors]

Gabnička, i, f. dem. ex praec. gahňit sa, il sa, ím sa, V. I. imp. ni fa: edere (effundere, eniti) fetum, parere, de ovibus: werfen, gebären von Schafen bárányt elleni. Syn. totit fa, boh. babňiti se. Gahoda, i, f. fragum, i, n, plur. fraga, orum, n. Ovid. Virg. Plin. H. N, bacca, ae, f. Fragaria vesca Linn, die Beere, eperj, földi eperj. Babá Gahoda: v. Cipek. Cér. né (swetlé, wlaské) Gahodi: v. Borowki. Cerwené (podzemské) Gahosi; fraga, orum, pl. n. Erdbeeren, eperj. Chlu paté Gabodi: v. Egres. Leno tisto wa Gahoda: bacca lentisci, Mastigbeere, mástiks gyümölts. Psé Gahodi: v. Rusňadká Borowicka 4-to Nro. Wiče Gahodi: v. čertowé Ceresne, Prov. Na wichirné Gahodi netreba s tofem ifti non respondet opinioni calculus, die Rechnung entspricht nicht der Hoffnung, híres eperjre nem kell kosárral menni. Par, Páp. Gahodička, i, f. dem. ex Gahosta.

[ocr errors]

Gahosisčo, a, n. v. Borowiss čo. 2) v. Gahodňík (u). Gahodina, i, f. idem. Gahodka, i, f. dem. baccula, ae, f. das Beerchen, Beerlein : eperjetske, eperjke. boh. Gahůdka.

Gahodňík, a, m, cultor fragorum, der die Erdbeeren pflückt, Erdbeerenpflücker: földi eperj mives, földi eperj körül mivelő (dolgozó).

Gahodňík, u, m. Zelina: fragaria, ae, f. fragum, i, n. Apul. trifolium fragiferum Linn. der Erdbeerklee, das Erd, beerkraut eperj-fü, szimóltza Par. Páp. Syn. Gahodisto,

[ocr errors]

Gahosina, gahosowé Listt. 2) morsti Gahodník, i, e. morské Malina, morski malinowi Strom: morus, i, f. der Maulbeerenbaum, szederfa. v. Malina. Gahodowi, á, n. v. Borowis to. 2) v. Gahodňík (u). † Gahůdka, i, f. v. Gahodka.

gat adv. quomodo, quo pacto, qua ratione, qui (ablat) ut: wie, auf was für Art: hogy, hogyan, miképen, mint. Syn. gako, gakož, gatz, gatím Spósobom, na gati Spósob, boh. tterat. Gat sa más? Gato ti ge? Gat sa ti wese (dari, wo8i)? ut (quomodo) vales? Ter. wie befindest du dich? Wie geht es dir? mint vagy? Gat to može bit? quipote? qui fieri potest? wie kann das seyn? wie ist das (es) möglich? hogy lehet ez: 2) ac, atque, aeque ac, pariter, perinde, prout, prouti, quemadmodum, sicut, sicuti, ut, uti : wie, so wie, als wie, gleich wie: mint, a' mint, valamint. Syn. gato, gokožto, gaksto. Gat sa mluwi. Gat Pomest (Reč, Chír) i8e: ut fertur (ferunt); ut fama fert: wie man sagt; wie der Ruhm (das Gerücht) geht: a' mint mondgyák hirdetik, hírlelik.

3) profecto, sane, scilicet; wohl gewiß; bizonnyára, bizony. Syn. iste, istitňe. Gak si ti utržis nečo: vapulabis scilicet (profecto), du wirst wohl Schläge bekommen, te bizony kapsz valamit. 4) quam, wie, melly. ech ge tak uctiwi, gak chce, a gat sa mu lúbi: quam velit, sit urbanus; er mag so höflich seyn, als er will: olly betsületes lé

gyen,

gyen, a' mint akarja. Celu Noç tak, gak dlúhá bóla, tam stráwil (strowil): totam ibi, quam longa est, noctem exegit; die ganze lange Nacht hat er dort verzehrt, zugebracht: melly hoszszu az éjtszaka, ugy azt egészszen ott el-tőltötte. Gat welmi málo gich ge! quam pauci sunt! wie we nig find fie! melly kevesen vannak! Bože! gak on sa raduge, tesi: superi! quomodo laetitia exultat: Gott im Himmel! wie frohlocket er! wie ist er so Freuden voll: Istenem! melly nagyon tapsol (tombol) örömében. Gat oni fa winásagú pre Radosť, kdiž zwitazugu! gat ale sa hanbá (stisá) premoženi! ut illi efferuntur laetitia, cum vicerint; ut pudet victos: wie frohlocken sie, wenn sie gewin= nen, und obfiegen; und wie hingegen schämen sie sich, wenn sie den Kürzeren gezogen haben (zie= hen): melly igen örvendenek, midön győzedelmesek! melly igen szégyenlik ellenben magokat, midön meg-gyözettetnek. 5) Cum adverbiis: Gak náhle prisem: quamprimum (mox ut) venero, so bald ich komine, mihelyest el-jövök, Gat naglepseg moct busem: quam optime potuero, auf das beste, als ich werde thun Fönnen; mennél leg-jobban ki telhetik tölem. Gat nagpr= weg (nagstoreg) može bit; primo quoque tempore, quocitius fieri potuerit; auf das baldigste (nächste), so bald es wird seyn können: leg- elsöbben - is. 6) Cum adiectivo žiw, ziwa, žiwe, etc.: dum, quamdiu so lange; miólta, mioltától fogva. To sem gak žiw neslisal; id nun

[ocr errors]

[ocr errors]

quam audivi, das habe ich mein Lebtage nicht gehört, miólta élek, azt soha sem hallottam.

[ocr errors]

7) Gak tak: aliquomodo, ita, mediocriter, quodammodo, utcunque, commode, taliter qualiter: soso, etlicher Maßen, alsohin, ziemlich, mittelmäßig imígy amúgy, úgy úgy, tsak úgy, valahogy, valahogyan, meg - lehetössen, türhetőképen. Syn. len tak, može bit, gako tako, leda bolo, prostredne, gatz takz. Gato fa máte? R. Gak tak: ut valetis? . utcunque: wie geht es euch? so so: mint vagytok? . imígy amúgy (szegény legény módgyára). 8) Gatstat, comparationem notat. cum tum, prout – ita, quantum tantum: wie so, so - wie, so - als, nach dem so: a' mint-úgy, a' mennyire annyira, melly - olly. Gat fi winsował, tak maj (tak ge): uti optasti, est: es ist so, wie du es verlangtest. a' mint kívántad, úgy vagyon: Gak welice ma miluges, tak welmi pečug (starag (a) o 3drawi twé: quantum me diligis, tantum fac, ut valeas trage so große Sorge deiner Gesundheit: als du mich liebst; a' mennyire szeretz engemet, annyire a' te egészségedről szorgalmatoskodgyal. Gat pilni buses, tak budes odplatení: pro diligentia tua praemii item modus erit: wie (nachdem) du wirst fleißig seyn, so wirst du belohnt werden: 'a' te szorgalmatosságodnak egyenlő fizetése (jutalma) lészen. Gak welki, tak sprosti: quam magnus, tam rudis (stupidus): wie groß, so einfältig melly nagy, olly ostoba (otromba).

9) Saepe cum adiectivis,

et

et adverbiis constructum unico vocabulo exprimi potest. Gat mnoho násobní? quotuplex? wie vielfach? wie vielerlei? hányféle? Gat mnozí? quot? quam multi? wie viele? hányan? Gak mnozí to wetá? quotus quisque hoc credit? wie viele glauben das? hányan hiszik azt? Gat welti ? quantus? ? wie groß? melly nagy? Gat často (kolkokrát): quoties? wie oft? wie vielmal? hángyszor? Gak dlúho: a) i. e. Sotas: donec, quamdiu: so lange, mig, miglen Par. Prp. a' meddig. Gar dlúho sčastliwi (Ščastí mať) buses: donec eris felix Ovid. so lange du Glück haben wirst a' míg jól lészen dolgod Par. Pap. b) quamdiu, quanto tempore? wie lang? melly sokáig, melly hoszszú ideig, meddig? Par. Páp. Gat dlúho tu budes ("zostañes)? quamdiu hic eris (manebis, moraberis)? wie lange wirst du dich hier (da) aufhalten? meddig fogsz itten maradni (mulatni)? Gat mnoho? quantum? quam multum ? wie viel? mennyi (mennyit)? melly sok? Gak mnoho rozumím (pochopugem, domňíwat sa možem): quantum intelligo; quantum ego sentio; quantum assequi (existimare) possum: so viel ich weiß (verstehe); so viel ich ergreifen (muthmaßen, vermeinen) kann: a' mennyit tudok (értek). Gat mnoho možeme; čo nás záleži (stogi): quantum possumus; quantum situm est in nobis: fo viel wir können; nachh allem unsern Bermögen: a' mennyit tehetünk; mennyire ki-telhetik tölünk. Gat welmí: quantopere, quam valde:

wie sehr, melly igen, melly nagyon. 10) boh. v. wsat. gat conj. cum, dum, ubi, ut: als, wie, da, sobald: midön, mikor, a' mint, mihelyest, mihent. Syn. Rdiž, gak náhle. Gat sem domow prisel, us tam nikdo nebol: dum domum rediissem, nullus ibi amplius visus fuit: als ich nach Hause kam, so war schon dorten niemand midön haza jöttem, már ott többé senki sem volt. Raždí teba miluge, gat ta wisi: omnes te amant, ut quisque aspexit Ter. der dich nur ansicht, muß dich lieb ha= ben: mihent téged valaki lát, mindgyárt meg-szeret (beléd szeret). Gat buses mat Chwilu, bez mestáňá sa nawrať : ubi erit otium, revertere extemplo: so bald du wirst Weile haben, komm gleich wieder zu= rück: mihent idöd meg-engedi (lészen), azzonnal jöjjviszsza. Gat to powedáme (zatim, gat o tom mluwime), prichádzagú Pofli: dum (interea dum) haec loquimur, nuntii adsunt (adveniunt): zu der Zeit eben, wie wir mit einander reden, treffen (laufen) die Bothen (Zeitungen) ein: azomban, míg mi ezeket beszéllyük, el- érkeznek a hír mondók (posták, követek). NB. In hoc sensu saepe per Participia, vel Gerundia efferri solet. Slisic (gak flisal) teto Slowa, wsecek sa 3defil: cum haec audivisset (haec audiens, vel audiendo, his auditis) conterritus est totus: bei Anhörung dieser Wor te erschrack er, ezeket (ezt) halván egészszen el-rémültt. Zazriwsi ho (gak ho zaz= tel) eo conspecto, bei Erbli= cfung desselben, látván ötet.

[ocr errors]
« PredošláPokračovať »