Obrázky na stránke
PDF
ePub

Ada Ube Udm udw Ufr uga ugn Ugr

tabamowic, adj. omn. gen. in-
decl. idem.

Adera, i, f. Réta w Slézku:
viadrus, viadus, i, m. der
Oderfluß, Odera, follyó viz.
Syn. Odera.

[ocr errors]

Admirál, a, m. summus dux (praefectus, praetor) classis, Admiral, fö hajó vezér, tengeri fo kapitány. Admirálow, a, e, adj. poss. summi ducis classici, dem Admiral gehörig, tengeri fő kapitányé. admirálstí, á, é, adj. praetorius, a um: den Admiral betref= fend, Admirals: tengeri fö kapitányt illető. Usus. Admi, Tálfta Lo8: praetoria navis: Admiralsschiff: tengeri fő kapitány hajója: Udmirálská Zástawa: vexillum navis praetoriae: Admiralsflagge: tengeri fö hajónak zászlója.

Admirálstwí, á, n. dignitas summi ducis classis: Admiralschaft, Admiralswürde: tengeri fő kapitány tiszti, tengeri fö kapitányság.

Admirástwo, a, n. collegium quod praeest rei navali: Ad= miralität, Admirallitätskollegium: tengeri hajós gyülekezet. Adwent, u, m. adventus, us, m. Advent, Adventszeit: advent. Stav. Príchod. edwentni, á, é, adj. adventualis, e: den Advent betreffend: ádventi, adventhez tartozandó. Slav. príchodní. Usus. Adwentni Čas, tempus adventus(adventuale), die Adventsyit: ádventi idő. Uftican, a, m. afer, afri, m. africaner, afrika-béli ember. africanin, a, e, adj. poss. afrae, der Africanerin gehörig, afrikabéli személlyé. Afričanka, i, f. afra, ae, f. Africanerin, afrika-béli személy, aszszony.

africanow, a, e, adj. poss. afri

(genit. sing.): dem Africaner gehörig, afrika-béli emberé. Africanstwo, a, n. collect. afri, plur. die Africaner: afrika-béliek afrika-béli nép (nemzetség). africki, adu. more africano, africanisch, afrika-béli módra (módon, mód szerént), afrikáúl.

africki, á, é, adj. africanus, a, um: africanisch, afrikai, afrika-béli. Usus. Africké mote, y. more. Afrika, i, f. africa, ae, f. Afri

ca: afrika. Syn. africká Zem. ag, interj, admin. eia, vah hem, úúú, vah! vaha! ey! igenis, bezzeg, ugyan, o, aha, oha. Syn. ale, eg. Usus. Ug! ag! papae! atat: ey! ey! 6! ó! 2g gat pekni ge! eia! quan elegans est! ey! wie ist er so schön (fein)! igenis, bezzeg szép! 2) vulg. pro ai. Uģač, a, m. Strom: acacia arbor: der Agazbaum, Schotendorn, ägyptischer: agáts-fa. akátzi-fa, Syn. strukowi Trň. Americi Ağač Robinia: Pseudacacia Linn. After, Akazie: amerikai agáts-fa. Ugać oprawdiwi: Acacia vera Linn: ächte Akazie, Igaz Agátsfa. † Ağarik, u, m. v. Dréňow+ ka, drénowá huba. † aggarikowi, á, é, adj. v. dreñowkowi.

gát, u, m. v. Uchát. ağátowí, á, é, adj. v. achátowi.

Ağnusček, u, m. dem. ex seq. gnuset, ftu, m. numisma (nomisma), atis, n. Horat. Mart. Paudat die Münze, gemünztes Geld, ein Geldstück: pénz, pénz nemű. uğrest, u, m. omphacium, i, n. succus immaturarum (aggrestium) uvarum: Aagrest,

Saft

Saft aus unreifen Weinbeeren: éretlen szőlőnek leve. Syn. Ei selí Must znezrelich grozen. ah, interj. v. ach. aba,interj.abominantis,dolentis ah! Ter. apage! phui! ach! ah! (bey Bezeigung des Unwillens,

akademicki, adv. academice, more academico, akademisch, akademikus módgyára. akademickí, á, é, adj. academicus, um: akademisch,

a,

akademiai.

kaut, u, m. v. Pazňecht, † m. v. neb Pazúr medwesi.

aha. Syn. pfi, pfiha, pfug, pfuha. Usus. Aha Smra8ochu (smradlawi kozle)! apage, olide hirce! du stinkender Bock! aha büdös bak: Uha preč staFowími Dari apage istiusmodi dona! pfuy! fort_mit_sols hen Geschenken! hordd-el magadat ilyen ajándékokkal előlem. 2) aha! Plaut. ah, ah, achah, ha, hm! aha! ugyan-is, bezzeg, úgy-kellett? Usus. Uha tu fi? 3) interj. demonstrantis: aha, en, ecce: acha, aha, ime, im. Usus. Wha tu si! ecce hic es! acha bist du da? ime itt vagy?

ai, conj. atque, et, etiam, itemque, nec non: und auch: ésis. vulg. ag. Usus. Wí to tagit buses? etiam ne illud negabis? darfst du dies noch läugnen? tagadhatod-é még azt-is? Ai wčil ge takí, gaří pred tím bol: etiam num talis est, ut ante fuit: jezt ist er auch so, wie vorher beschaffen: még mostis ollyan (garázda, kutya furtsa), mit az elött vóltt. glasem, Rukú, ano ai Zubami: voce, manu, atque etiam dentibus : mit der Stimme, Hand, und auch mit den Zähnen: szavával, kezével, fogával-is, urác, u, m. v. Uģač. Akademia, e, f. academia, ae, f. Akademie, die hohe Schule, akademia, fő oskola, Syn. wisoká (gruba) Škola. Akademik, a, m. academicus, i, m: ein Akademiker, fö oskolában tanúltt. Syn. wifiég Školi žák,

[ocr errors]

akautowi, á, é, adj. v. pazňechtowi, pazúrowi.

† Akcidenc, u, m. Plur. nom. Akcidence. genit. dencu, v. prípadek.

ttcidenci (Akcidence), f.e idem.

tcíz, u, m. v. Dánka, Por-z

cia.

Uksamét, u, m. byssus, i, f. holosericum, i. n. pannus bombicinus: der Sammet, bársony. vulg. Aksamget. boh.. Utsamit. Aksametnik, a, m. textor holoserici (panni bombicini): Sammetmacherweber: bársony: tsináló, bársony mető. aksamétowi, á, é, adj. byssimus, bombicinus, holosericus, a, um: von Sammet: bársonyból való. vulg. aksamgetowí, boh, aksanútowi. Usus. Utsamétowi twet, v. kwet. Aksamétowa kefa, scopula serviens detergendo panno bombycino, Sammetbürste, bársony-kefc. tfamétowá Sata, vestis byssina (byssacea, holosericea), Sammetkleid, bársony-ruha.

† Aksanút, u, m. v. 2ksamét. tatsannútowi, á, é, adj. v. affamétowi.

† Akstagu, u, m, v. Čistec. t at stagnowi, á, é, adj. v. čist'cowi.

† utstín, u, m. v. Čistec. tarfcínowi, á, é, adj. v. čia st'cowi.

Alabaster, ftru, m. alabaster, i, m. alabastrites, is, m. der Alabaster, Alabasterstein : alaba

stram

strom kö. Syn. alabastrowi Ramen. boh. Ulabastr. alabastrowi, á, é, adj. alabastricus, alabastrinus, a, um: den Alabaster betreffend, oder aus (von) Alabaster; alabastromból való. Usus. Alabastrowi Lom, fodina alabastritarum, Alabasterbruch, alabastrom köbánya, alabastrom-kö vágó hely. Alabastrowć Mast', unquentum alabastrinum, Alabajterialbe, alabastrom kenet. Ulabastrowá Nádoba, instrumentum alabastrinum, Alabastergeschirr, alabastrom edény. † laun, u, m. v. Ladek. Alba, i, f. calisiris, calassis, is, alba, ae, f. die Albe, alba. Ulbert, a,, m. Albertus, i, m. Albert, Albert. Aliud est. U= dalbert.

[ocr errors]

alt, conj. ast, at, sed, vero verum, autem: aber, allein a pedig, de, sőt, hanem, boh, pat. Usus. Rričí, že ti ge zima, a si teplí, až hroza:

. Ule gak sa pohňem, tak hne8 pomne mráz ise: clamas te frigere, et vehementer cales. . sed, ut me moveo, subito horror mea membra percurrit: du schreiest, es friere dich, und bist sehr warm. F. Aber, so bald ich mich bewege, so überläuft mich gleich ein Schauer: kiáltasz, hogy fázol, pedig igen-is forró vagy. . De, mi hent mozdulok, azonnal a' nagy hideg által jár. Wjať ale (nićmeňeg) attamen, verum tamen: aber doch, jedoch: mind azon által, de még - is. Nota. Ule: a) In oppositione saepe exmitti solet. Ti ho miluge, gá (ale) nenáwisím: tu illum amas, ego odi: du licbest ihn, ich aber hasse ihn : te szereted ötet, én pedig gyűlölöm. 6) Post gestli et exmitti, et retineri potest.

Gestli ma_miluges, česím sa; gestli (vel gestli ale) nenáwis Sif: si me amas, gaudeo; sin (sin vero) me odisti: wenn du mich lieb hast, freuet mich, wenn du mich aber haßest: ha szeretsz örvendek; ha pedig gyűlölsz. 2) sed, verum: fon dern: hanem. boh. níbrž. Usus. Nelen (negediňe), ale i (ale ai, ale tés): non modo (non solum, non, tantum), sed etiam (sed et, sed quoque): nicht nur (nicht allein), sondern auch: nem tsak, hanem. 3) quaeso, dum: doch, jedoch, ich bitte, sey so gut: mig, még is. Usus. ale zawri Okno, claude dum fenestram, mache doch das Fenster zu, tedd - bé, kérlek, az ablakot. Ale nech si netazá Oči, ne corrumpe, quaeso oculos tuos: verderben fie sich doch die Augen nicht, ne rontsdd, kérlek, szemeidet. 4) utique: ja: igen is. Usus. Pi. . ale mne sa nechce pit: bibe . utique non sitio: trink! F. mich dürstet ja nicht: igyál.

[ocr errors]

. de mikor nem szomjuhozom. 5) Penes interrogatio nem. nam, ne: denn: e'. boh. pak. Usus.kdo ote? quisnam? wer denn? vallyon kitsoda? kitsoda (ki) tehát? Co ale? quidnam est? was ist's denn? ugyan mi az? Čo ale není doma? nonne est domi? ist ex denn nicht zu Hause? nints - e' ide haza? 6) circiter, ad bein läufig, etwa, ungefähr: ugymint, felé, valami, vagy. bol. af, asi. Usus. Ale wetri ho. Sini, circiter hora tertia, etz wa um drei Uhr, vagy három órá tájban (három óra felé). Rolkože us ale hodin buse? quid ergo est horae? wie viel imag es denn schon Uhr seyn? vallyon hány, óra lehet immár? Rams že ta opilá sa ale posela ? quor

quorsum haec ebria pervenit? wo muß die betrunkene hingekommen seyn? valljon hová lett az a' részeges aszszony? 7) In impatienti locutione: quin: ich, doch: ugyan. Usus. ule i8? quin is? fo geh doch; ich! so geh doch: ugyan menny- el. 8) Saepe initio orationis positum redundat et admirationem communiter notat. Usus. Ule tu ge horko! hic valde calidum est! hier ist es warm! de meleg van itt! Ale to ge dnes zima, este horseg, než wčera: hodie magnum frigus est, adhuc maius, quam (ac) heri: heute ist es kalt, noch fäl ter, als gestern: ma igen hideg vagyon, még hidegebb mint tegnap. Ale dnes necho8 nitam, hodie ne in publicum prodeas, heute geh nicht aus ma sehová ki ne menny. 9) Substantive: difficultas, tis, f. inpedimentum, i, n. Schwierigkeit, Hinderuiß: nehézség, akadály. Syn Prekážka, Tažkosť, Oblažnost. Usus. Ge Ale pritom, est penes difficultas, es ist ein Aber dabey, akadály találtatik bene (melette).

ale, interj. admir. v. ag. * alebo, conj. v. aneb. alebrž, v. ano: tedáž Nro. 4to. ules, Genit. Alfa: Alexius i, m. Alex: Elek.

talfi, a, m. v. mnit (uhor) morstí.

Alkermes, u, m. alcermes Phytolacca decandra Linn. Kers meßbeere, Alkermesch: alker

mes.

alkermesowi, á, é, adj. ex alcermes paratus, a, um: von (aus) Alkermesch: alkermesböl

való. alleluga, ex haebreo hallelujah,

i, e. chwalme Boga: laude

:

demus Deum: Gott loben wir : ditsérjük az Istent.

allo, vox propellentis, et excitantis: eia, age, agedum, agite, agitedum: wohlan: nosza, allo. Syn. alo, no, nofa. †2lmára, v. Rasňa. † Ulmarka, v. Rasňička. Ulmazia, i, f. nectar, is, n. Göttertranf: halhatatlanságnak itala, mellyel az Istenek éltenek. Prov. Amaziú (welmi petňe) woni: aut piscem olet, aut florem (timallum), Ambros. bene olet: es riecht schön : szép illattya vagyon. 2) nectarites, ae, m. der Alantwein : örvényes (örmény gyökeres) bor. Syn. ománkowe Wino, fladki Nápog.

Almužna, i, f. eleemosyna, ae, f. stips, is, f. pecunia, quae (donum, quod) egenis datur: das Almosen, Almosengeld, Geld (Geschenk) an Arme: alamizsna. Usus. ulmužnu pítať, dať, brať (zberať): stipem pelere, conferre, colligere: Almosen holen (bitten), geben, einsammeln : alamizsnát kérni, adni, gyüjteni. 2) Almužni žit, vivere de stipe collecta (de beneficio aliorum), vom Almosen leben, almisnábúl élni. Prov. Mňisteg Reči Ulmužna konec. 3) mňíchoweg Reči Almužna, wipadá na konci Ediž mních mluwi, Almužnu lowi: praesta, quaesumus; monachi sermocinatio finaliter est mendicatio: die Monchens Rede ist ein Almosen am (zu) Ende: beszél a' barát, alamizsna a' vége.

Ulmužnár, a, m. eleemosynarius, i, m. Almosenpfleger, Almosenier: almisnálkodó, almisnás. Syn. Ulmužník. 2) eleemosynarius, in pauperes liberalis: Almosenier, freigebig JC=

gegen die Arme: alamisnálko- almužńíkow, a, e, adj. pose. do. Syn. Milosrdňík. ex praec. v. almužnárow. elmužnárčin, a, e, adj. poss. alo, v. allo. eleemosynariae: der Almosenpflegerinn (der Almosenierinn) gcherig almizsnásnié, almisnálkodónié. Syn. almužňič

čin.

Ulmužnárka, i, f. eleemosynaria, ae, f. Almosenpflegerinn, Almojenierinn: alamizsnásné, alamizsnálkodóné. Syn. Almuž

nicka. elmužnárow, a, e, adj. poss. eleemosynarii, dem Almosens pfleger gehörig: alamizsnásé, alamisználkodóé. Syn. almuž nitow.

elmužnátski, adv. eleemosynarie: almosenpflegerisch, almosenierisch: alamisnásan, alamisnás módon. Syn. almužnicki. almužnárstí, á, é, adj. eleemosynarius, a, um: den oder die

loe, n. indecl. Zelina horká: aloe, is, n. Aloe perfoliata Linn.: die Aloe: Keserü áloé. 2) v. tagitá Smola. 3) v. rag= sté Drewo.

logzia, i, f. Aloysia, ae, f. die Aloysia: Alojzia, Lojza. Syn. Logza. alogziččin, a, e, adj. poss. aloysiolae: der kleinen Aloyfia gehörig, kis aloyziaé, lojzikáé. Syn. logziččin. Alogziček, čka, m. dem. ex 2logzit. Syn. Logziček. Alogzička, i, f. dim. aloysiola, parva aloysia, ae, f. kleine A Toysia: kis-alojzia, alojziátska. Sin. Logzička. Ulogzik, a, m. dem. aloysiolus, parvus aloysius, der kleine A= Topfius kis aloyzius. Syn. Logzik. alogzitow, a, e, adj. poss. aloysioli, des fleinen Aloysius, kisalojziusé. Syn. logzikow. alogzin, a, e, adj. poss. aloysiae, der Aloysia gehörig, alojziáé. Syn. logzin. logzius, a, m. Aloysius, i. m. Aloyfius, Aloyzius. Syn. Logz. alogziusow a, e, adj. poss. aloysii, dem Aloysius gehörig, alojziusé. Syn. logzow. † Alpes, v. koritanské hori.

[ocr errors]

:

Almosenpfleger betreffend: alamisnás. Syn. almužnicki. Usus. Almužnárská Piksla: pixis, in qua stips egenis colligitur: Almosenbüchse: persely, puska. Ulmužnárstwi, á, n. collegium stipis egenis colligendae et dividendae, pauperum institutum Almosenamt, Armeninstitut: a szegényeknek álamisna fundusa, kassája. Syn. Almuznictwí. 2) liberalitas erga egenos: die Freigebigkeit gegen die Armen: a' szegények- † ultán, u, m. v. powlač. hez való bőkezűség, adako- †ultána, i, f. idem. zóság. tultánek, ntu, m. dem. v. elmužničćin, a, e, adj. poss. powláčká. ex seq. v. almužnárčin. Ulmužńička, i, f. v. UlmužnárEa. 2) dem. ex Almužna. elmužnicki, adv. v. almužnár

fti.
almužńickí, á, é, adj. v. al-
mužnárstí.

Ulmužnictwí, ά, n. v. Ulmuž-
nárstwi.
Almužník, a, m. v. Ulmužnár.

† altánka, i, f. idem.
Alzácia, e, f. v. Elzas.
† Alzas, a, m. v. Elzas.
Alžbeta, i, f. Elisabetha, ae, f.
Elisabeth, Lisette: Erzsébeth,
Elsébeth, örse, örsik. vulg.
Beta, Betusa, Liza, Lizla.
alžbetčin, a, e, adj. poss. ex
Alžbetka. vülg. betčin, betu-
fčin, lízčin, lízlin.

alz.

« PredošláPokračovať »