Obrázky na stránke
PDF
ePub

treffend, dahin gehörig: deák, deáki, látziumi, látziumbéli. Usus. Latinti Gaziť: v. Las tinčina 1 Nro. La latiniti Gazit (latinski, nalatinski) prekladat, wikladat: vertere in latinum Quintil. lateinisch übersehen, deákra forditani. Latinitá Brána : porta Latina prope portam Capenam. Latinka Cesta: via Latina Cic. i. e. incipiens a porta Latina. Latinská Rragina : Latium, i, n. das Latium, Landschaft in Italien, worinn Rom lag: Látzium, Olaszországi tartomány a' Tibéris mellett a tengerig. Nowá, Stará Latinska Rragina: novum, vetus Latium: das Neue, Alte Latium: új, régi Látzium. Latinitá Ruchiňa: v. Up téka. Latinská Rec; v. Latinina 1 Nro. Latinitá Rola: Latiniensis.ager Cic. la tinisches Feld, látziumi föld. Latinské Práwo: v. Latinči. na 2 Nro. Latinské Dňi, Swatki: Latinae (scil. feriae), arum, f. pl. Cic. feriae Latinae Liv. ein jährliches Fest, da die Völkerschaften in Latium den Jupiter Latialis auf dem monte Albano ein Opfer, brachten: látziumi ünepek. Latisto, a, n. contemt, et exaggerat. ex Lata. tatit, il, ím V. I. imp. lať: v. latowat.

um ::

Latta, i, f. dem. v. Latička.
Latowani, á, é, p. c. (tigillatus)
tigillis instructus, a,
gelattet, létzezett. Syn. latení.
Latowání, á, n. (tigillatio)
tigillis instructio: das Latten,
létzezés. Syn. Lateňí.
Latowat, towal, tugem V. I.
imp. tug (tigillare) tigillis
instruere (frequentare), ti-
gilla tegulis subternere (sub-

struere: latten Be Latten aufschlagen: létzezdí. Syn. Latit.

Latowček, u, et wečku, m.
dem. ex seq.

Latowec, wcu et wea, m. cla-
vus tigillaris (firmandis tigil-
lis, asserculis): Brettnagel,
Lattennagel: létzszeg. Syn. la.
towi Klinec. Plur. Nom. Las
towce, gen. com etc.
latowi, á, é, adj. tigillaris, e;
tigilla adtinens: die Latte (Lat-
ten) betreffend: létzhez való.
Latowi Klinec: v. Latowec.
Látro, a, n. passus metallicus,
Lachter in Bergwerk, bányába
való járas, menetel. Syn.
Lachtor.

[ocr errors][ocr errors][merged small]

Laub, Laubi, Lanč etc. v.
Lúb, Lúbí, Lúč etc.
Lawandula, i,
wendula.

f. v. de.

lawandulowi, é, é, adj. v.
lewendulowi.

lawe ady. v. lewe.
Lawendula, i, f. v. Lewen.

dula.

lawendulowi, &, é, adj. v. lewendulowi.

lawi, á, é, (abs, lawo), adj. v. lewi. Lawica, i, f. scamnum,

:

subsellium, i, n; sedile, is, n. die Bank zum Sizen, langer Stuhl: pad, szék. Sedadlo, Sedidlo, Sedlisko, boh. Lawice. Prov. ekoho pod Lawicu strčit aliquem sub scamnum cogere, Jemanden unter die Bank bringen, bútani valakit a pad alá. Par. Páp. Srdce pod Lawicu upust'it, púfcat: animum despondere, den Muth finken lassen, valami felől kétségbe esni P.P. Std. ce pod Lawicu upúsčá, púsćá: animus illi cadit, es verläßt ihn die Hoffnung, meg-hül

ben

benne a' reménység. Par. Páp. – Peci (ca) no kamis cu (padnut): incidit in scyllam qui vult vitare Charybdim. Carbonariam fugiens incidit in Calcariam: er weicht dem Fuchse aus, und gerathet unter die Wölfe: egygyik bajt kerülvén, más hasonlóba esni ( eset). Par. Páp. Eben gubát tserélni (tserélt). v. Rig, Palica. 2) pres Blato (WOdú, Prekopu) Lawica: v. Lawka.

Lawička, i, f. dem. subselliolum, scamnellum, i, n. das Bänkchen, Bänklein: padotska, széketske. 2) pres Blato, Wodu x. Lawička: v. LawFa. 3) coniemtive: i. e. 3e manitá Stolica (Stolička): sedes Praedialis, der Edelstuhl nemes szék. Na Lawičkách i. e. w zemanstich Stolicach (Stoličkách): in sedibus Praedialibus, in dem Edelstuhlen, Nemes székekben. Lawičkár, a, m. contemtive. i. e. stoliční (stoliččí) Ze= Praedialis Nobilis, Praedialista, ae, m. Stuhledelmann, széki (székes) Nemes. plur. Lawičkári, gen. row, i. e. stoliční (stolič či) Zemani: praediales nobiles, Praedialistae: die Stuhl= edelleute, széki (székes) nemesek. Lawičkárcin, a, e, adj. poss.

man :

ex seq. Lamičkárka, i, f. contemt. i. e. stoličná (stoliččá) Zemanka: praedialis Nobilis femina. die Stuhledelfrau, széki (székes)

nemes aszszony.

lawičkárow, a, e, adj. poss. ex Lawičkár.

Lawičkárstwo, a, n. collect. v. Lamičkári.

† Lawičňít, u, m. v. uťeracá Sandra.

Lawka, i, f. pres Blato, pref Prékopu, pres Wodú etc. planca, ae, f. Pallad. ponticulus, i, m. pons, tis, m. pro pedestri homine; trabs traiectitia: der Steg, schmale Brüs cfe, das Brückchen, z. B. über einem Graben, Fluß ɔc. auch aus dem Schiffe ans Ufer; Bole, Blanke, Bret: paló, palló, gyalog-híd. Par. Páp Syn. Lawica, Lawička. Škoda ta, Bratričkú že za Wodú bíwás: Woda Lawku wzala, usk nám nechosíwás Láwka, i, f. idem. Laz, u, m. v. Lez. Lazar, a, m. lazarus, aeger, aegrotus, infirmus, miser, i, m. ein Kranker, Patient: lázár, beteg, beteges, nyavalygó nyavalyás, nyomorúltt. Syn. Nemocní, Nezdrawi. lazarčin, a, e, adj. poss. aegrae,

[ocr errors]

aegrotae, infirmae, mendicae: der Kranken Patientinn) gehdrig, lázárnéé, beteg aszszonyé. Syn. nemocneg, nezdra, weg. Lazáreň, rňe, f. v. Lazárňa. Lazarka, i, f. aegra, aegrota, infirma, valetudinaria, misera, ae, f. eine Kranke: Patis entinn lázárné, beteg (beteges, nyavalyás, nyavalyó, nyomorúĺtt) aszszony. Syn. Liemocná, Bezdrawá. Lazárna, i, f. lazarethum, nosocomium, valetudinarium i, n. infirmaria, ae, f. das Lazareth, Krankenhäus, Sichenhaus lazarétom, beteg ház. Syn. Nemocnica, Nemocník, Špitál Nemočních.

lazárow, a, e, adj. poss. lazari, aegri, aegroti, infirmi, morbidi, valetudinarii: dem Kran

fen

Fen (Patienten) gehörig, lázáré, betegé, nyavalyásé. lazarski adv. more lazari (aegroti), fränkisch, krankenmäßig: lázárúl, lázár módon, nyavalyáson, betegen, nyomorultúl. Syn. polazarski, nemocne, nezdrawe.. Lazarski, á, é, adj. lazaros (aegrotos) adtinens: die Kranken (Patienten) betreffend, dahin ge= hörig lázári, lázárokat (betegeket) illető, azokhoz -va16. Syn. nemocní, nezdráwi. Lazarski Dom: v. Lazáreň. +lazební,adj. omn. gen. kúpelní. + Lazebnice, f. v. Rúpeľňica. tLazebnictwí, n.v. Rupelnictwí. + Lazebník, a, m. v Rúpelňík. Lazeń, zňe, f. v. Rúpel 2.4. Nris. * Lazeňí, á n: v. Lezeňí. * lazit, il, im V. I. imp. laz: v. lezt.

† Laznička, i, f. dem. v.Rúpelík. Lazúr, u, m. i. e. lazurowi

Ramen: lazulus, i, m. lapis lazarus (coeruleus): der Lasur, Lafurstein: kék - kö, lazur-kö. 2.) i. e. swetli Škrob, v. fwetli Ramének. Lazurowi, á, é, adj. t. P. Ramen: v. Lazúr 1. Nro. Leb, u, m. 5lawi: cranium, i, n. calya, calvaria, ae, f. die Hirnschale, Hirnschädel: kaponya, agy-kaponya. Syn. Lebka, vulg. Ralwária.

[ocr errors]

* leb conj. v. aneb, neb. + Lebeda, i, f. v. Loboda. lebedowi, á, é, adj. v.lobodowi. Lebina, i, f. contemt. ex Leb: v. Glawa.

Lebta, i, f. dem. ex Leb: craniolum, i, n. calvariola, ae, f. das Hirnschälchen, Hirnschädelchen: koponyátska, agy-kaponyátska. 2.) cassis, idis, f. Caes. galea, ae, f. Cic. Ovid. der Helm auf dem Kopfe, der Eis

senhut, Sturmhut, die Peckelhaube, Sturmhaube: sisak. Syn. Sisak, boh. Selm, Semelin, Rapalín.

lebkowi, á, é, adj. galearis, e Quadrig. den Helm betreffend, sisaki, sisakhoz - való. 2.) galearius, a, um: mit dem Helm fich beschäftigend, dahin gehörig: sisakkal foglalatoskodó, sisakos. Syn. fifatowi. [ebo,conj.v.aneb, anebo,neb,nebo. leč, lečbi conj. nisi: außer, ha

tsak nem. Syn._ _chiba, chibabi, chibagakbi. Usus. Leč pogSes, budú ta bit: nisi eas, vapulabis aufer, wenn du gehst, wird man dich schlagen: ha tsak nem mégy, meg-vernek. Lečbis odisel, zlebi bolo: nisi abires, male esset: außer wenn du weggiengest, es fiele schlecht aus: ha tsak el-nem mennél (patkólnál), roszszúl esne - ki a' dolog.

Léč, e, f. cassis, is, m: Ovid. laqueus, i, m. pedicula, tendicula, ae, f. tendiculum, i, n. der Jägergarn, Fallstrick, das Nez, die Schlinge, Falle, die man Jemand legt: vadász-háló, tör. Syn. Léčka, Osidlo, Sis tí, Slučka, boh. Líčka, Past) et Past', Pletka, 'Teneto. 2., v. Chlopec, Záloha. lécaní, á, é, p. c. positus, lo catus, collocatus, a, um gestellt, hánytt, vetett. Syn. licani, las Seni, nasadzowani, nástawowani, nastráganí, zaklada. ní, t. p. Clopec.

Léčáňí, á, n. Chlopcu neb Si tá: positio (locatio, collocatio) decipulae vel tendiculae: das Stellen (die Stellung) der Falle, oder der Schlingen: hányás vetés, fel-állítás, p. o.. keleptzének fel-állítása, tör (háló) vetés. Syn. Lícáňí, Rladení, Nafadzání, postawe

[ocr errors]

ní, založení, bol. Liceni: hine Zalecani procatio. lécat, al, ám V. I. imp. eg, cum исс. ponere, Tocare, collocare, struere: stellen, legen: hányi, vetni, tenni, felallitani. Syn. ticat, Elast', n fádzał, nastawowat, pos awit, založit, boh. liceti. Usus. Chlopec lecat, bah. Past licet ponere decipulam (tendiculam), eine Falle stellen, keleplzét (fogot) tenni, vetni. Siti lécat, boh. Pletti licet a laqueos ponere, Schlingen stel fen, legen: hálót (tört) vetni, hine zalecat sa procari Leibi conj. v. let. + Leccof, v. lečičo. léčení, à, é, p. c. curatus, sanatus, a, um: geheilt, heil (gefund) gemacht: gyógyíttatott, orvosollatott. Syn. bogení. Léčení, ά, n. medicatio, Colum. sanatio, curatio, nis, f. das Heilen, die Heilung, Heilmas chung, Cur: gyógyítás, orvoslás. Svn. 5ogeňí. Usus. Lin cení Ran: v. Selcerstwi. † lecgakis, ás, éf, adj. v. lecigaří. t lecgats adv. v. lecigar. Lech, u, m. Réta: licus, lichus, lechus, i, m. Lech zwis schen Bayern und Schwaben, lech, Bábor-országi folyó viz. +lechtani, á, é, p. c. v. fceglení. Lechtani, n. v. Sceglení. +lechtati, al, ám, praes. v. feeglit.

[ocr errors]

Lechtawani, n, v. Siegliwání. + lechtáwati, al, ám, freq. ex feegliwat.

+lechtawé adv. v. fčegliwe. flechtawi, á, é, adj. v. fčegliwi. t. Lechtawost, i, f. v. Scegliwost. Lecico, gen. Lecičeho, n. quidvis, quidlibet, variae (diversae) res, varia, diversa, orum, n. pl. was es nur sey, jedes ohne Unterschied, was du willst,

[ocr errors]

was man will, allerhand (allers lei) Sachen: holmi, egyet-más, mindenféle, akármi, valami hol vagyon (lészen) Syn. wfes lico, boh. leccos. 2.) ineptia, Cic. Tacit.. Ter, ineptiola Auson. ae, f. ineptiae, arum, E. pl. die Lapperei, Ungereimt heit, ungereimtes Ding, die Poffe: haszontalanság, gyermeki bolondság, héába - valóság, híjában - valóság. Syn. Ledačina, ledačo, ledačof, Daremnina, Ničpoňina, Pletta, Usus. Ze Zlost'i ono sa lecis to mluwi, Clowek lecičo po howori, e malitia multae ineptiae proferuntur (dicuntur:) aus der Bosheit bringt man vies le Ungereimtheiten (Possen) vor: gonoszságból sokféle bolondságot (héába - valoságot szóll (előhoz) ez ember. 3.) frivolae res,

[ocr errors]

nugae, frivola orum, n. pl. Senec. Lapalien, Bagatellen, Kinderei, Kinderei en: semmirekellő aprólék, entzen-bentzen. Par. Pap. Syn. Pletka, Šepletina, 4.) inanitas, vilitas, obscuritas, tis, f. Niedrigkeit, Nichtswürdigkeit, Unansehnlichkeit, Geringheit, Una bedeutlichkeit, hitvánság, hitványság, déb-dábság, semmiség, héába valóság, haszontalanság. Syn. Daremnina, Ledačina, Ničponina. 5) i. e. a)le cigaki čio.wet: obscu rus homo, terrae filius nie. drig, dem Stande nach, von unbekannter (geringer) Familie ein unbedeutender Mensch: sohonnai bitang ember. Par. Páp. b) lecigará ženská: obscura femina, terrae filia: unbedeutendes Weibsbild,niedrigen Standes, von geringer Familie.: sohaunai bitang aszszony (személy) Syn. Lecíkdo, ledačo, Ledačina, ledakdo. v. leciga tí.

Prov. Pre tecido patrí (prifs (uchá) ostatňe mesto: extremum occupet (-pat) scabies, hinten nach geht Klößmann, a' sohonnai ember mindenütt utólsó.

Léčidlo, a n. v. Lét. Lecigat adv. quomodocunque, utcunque, taliter, qualiter, wie immer, wie es nur sey; es sey, wie es es wolle: akárhogyan, akármint, valamint, Syn, gakokolwek, gaktak, lecigako, Lecigaks. 2.) defunctorie Petron. perfunctorie Augustin. superficialiter, leviter, obi ter, cursim, transitorie, levi manu, molli brachio, negligenter nur obenhin, leicht hin, leicht weg, nachlässig, oberflächlich: imigy- amúgy, immel-ámmal, könnyen, könnyű kézzel, lassan, szunnyadva, túnyán, elfutva-rajta, tsak múJolag, az. alkalmatosság, a' mint hozta, Syn. leda bolo, Ledagat, ledagako, lahko, nas lahko, čo pre koho. Usus. Lecigako ge to robené. Prov. Lecigat (w Mechu) ukazował: in folle offerre, imígy-amúgy mutatni. 3.) perperam, inepte unschicklich, nicht passend, ungercimt, läppisch, närrisch, dumm, albern: holmi- módon, illetlenül, bolondúl, kábáúl, dörén, tsúnyáúl, motskosan. Lecigar (spatne) howorit, mluwit perperam loqui, ungereimt reden, tsunyáúl beszélni. 4.) frivole. elend, schlecht, nichtswürdig, untauglich: hitvánúl et hitványúl Par. Páp. roszszúl, débdábmódon, semnirekellőképen. Syn. mizer ne, zle, nedobre, nič po nić. 5.) frustranee, inaniter, incassum, inutiliter: vergeblich, ynnüß, nichtsnug, nichtsnüßig, hijába (-ban) - való, képen,

haszontalanúl. Syn, daremne, neužitečne. 6.) despecto pretio, male: um Spotgeld, schlecht: tsúf (tsúfos) áron, roszszúl. Syn. od Poli zadarmo (pre= dat), spatne, zle. lecigaří, a, é, adj. quivis, quaevis, quodvis quilibet, quaelibet, quodlibet, diversus, va-, rius, a, um jeder ohne Uns terschied, wer immer, allerlei, allerhand, was man will: akárki, kiki, holki, mindenféle. Syn, gedenkaždí, kdokolwek, lecigatif, lecigakísi, ledakdo, wseligaki, wfelitso. Usus. Lecigati 3ber: omnis generis fex hominum, allerlei Zusammenfluß, mindenféle nép-allya. 2.) defunctorius Petron. perfunctorius, superficialis: was nur leicht hin gemacht wird, nur obenhin geschehend, oberflächlich, mittelmässig imillyen - amollyan, múlólag - való, könnyű. Lecigaká Robota: perfunctorius labor, leicht hin gemachte Arbeit, múlólag-való (könnyü) munka. 3.) ineptus, unschicklich, nicht passend, ungercimt, läppisch, närrisch, dumm, 'albern: holmi, illetlen, motskos, tsúnya, bolond, döre, kába. Syn. blázňiwi, spatní. Usus. Le cigata Rec: ineptus sermo. 4.) nihil, nihili, nullius momenti, frivolus, corda diguus: elend, schlecht, nichtswürdig, untauglich: débdáb, hitván, hitvány, semmis, semmirekello, Syn mizerní, nedobri, zli. Usus. Lecigati Clowet: homo frivolus Suet. nebulo nequam ein schlechter Mensch semmirekellő ember. 5.) cassus, frustraneus, vanus, inanis, inutilis: vergeblich, unnüß, nichtsnüßig héában - való, hijába valo, Par. Páp. haszon talan. Syn. daremní, neuži

« PredošláPokračovať »