Obrázky na stránke
PDF
ePub
[blocks in formation]

seq.

>

nawracował, cowal, cugem V.. I. imp. cug, freq. ex` nawracat et nawrátit. II. rec nawracował sa, freq. ex na wracať sa et nawráťit sa. nawracugici fa, part. praes. ex praec. rediens, redux: urück kommend, zurück kehrend: viszsza - jövén: meg-térvén. nawrátení, á, é, part. const. reditus, restitutus, a, um : zurückgegeben, wieder gestellt: viszsza- adatott térítetett. boh. nawracen. 2) regressus, reversus, a, um: zurück ge= kommend: viszza - tértt, viszsza - jött.

Nawrátení, á, n. restitutio,

refusio, nis, f. Zurückgebung: viszszaadás viszszatérítés. boh. Nawrácení. Usus. Clawrátení k predeslému Stawu a Dostogenstwú: restitutio in integrum: Einschung (Wiederherstellung) in den als ten Stand, und das alte Wefen régi allapotban - való viszza - térítés, viszsza - helyheztetés. Nawrátení toho, kdo to túpil,a co kúpiť nemal: redhibitio: Zustellung (Rückgabe) desjenigen, so jemand wider den Kauf gebraucht, und recht an fich erkauft hat: a' vásárlott marhának viszsza-adása, pénzem viszsza - vételével. Nas

wrátení základu, Zálohu, restitutio depositi: Bustelung (Burückgabe) des hingelegten Guts: le-tett marhának viszszaadása. 2) redditus, regressus, us, m. Zurückkehr, Zurückkunft, Zurücktritt: viszsza-jövés (jövetel), viszszatérés, viszsza - menés. † nawrátili, á, é, adj. v. nawratni.

nawrátit, il ím V. P. imp. ne wrat, cum accus. reddere, restituere, refundere remittere zurückgeben, wider zustellen: viszsza - adni, viszszatéríteni; küldeni. Syn. nas wracał, nawracowať“, ponawracował, ponawracat. Usus. Wee stratenu nawrátiť: rem perditam restituere: das Bers johrue zurückgeben: az el-veszett jószágot viszsza - adni, téríteni. Prov. Čo si wzal, nawrat: fur ablatum repone (restituat): stelle zurück, was du entfremdet hast: tobd-le (topd-le) barát a' vakarót. II. rec. nawrátiť sa: redire, reverti: zurück kehren, zurückkommen, zurückgehen: viszszatérni, jönni, fordúlni. Syn. nawracał sa,, nawracowat fa, ponawracat, ponawracat fa. Usus. Mám sa nawrátit? nenawrátím sa, čobi ma hned profil: redeam? non, si me obsecret Ter. sollte ich zurückkommen? nein, gar nicht, wenn er mich auch darum bitten sollte: viszszatérjek? nem, ha mindjárt kér-is. Dokas sa nawrátím: donec rediero: biß ich wieder zurüchkomme: mégviszsza térek. Čim náhle buses mock, hned sa nawrat: ubi erit otium, revertere extemplo: fobald du wirst Weile haben, komm gleich zurück: mihent ürességed leszen, mindjárt,

járt, térj viszsza. R naseg Reči (k nasému Predsawzaki) zase sa nawrátme; abich sa * mému Predsawzati nawráfil; abich tam, odka8 fem odstúpil, zase sa nawrátil: redeat, unde aberravit (digressa est) oratio; ut illuc redeamn, unde diverteram : auf mein Vorhaben wieder zu kommen, damit ich wieder zu meinem Borhaben schreite, von dem ich in etwas abgewichen habe: a' feltett tzélyomhoz viszsza fordítom beszédemet; hogy az én fel-tettt szándékomra, a' mellytől egy - kevessé eltavoztám (el-állottam) viszszatérjek. nawratni, á, é, adj. recidivus, redivivus, a, um: was wieder kömmt, wieder kommend: ismét jövö, viszsza-térö. boh. nawrátili. Usus. Nawratná Nemoc (5odonka): recidiva, redivivus morbus : wieder kommende Krankheit: viszsza-tért betegség. 2) Nawratné Peňáze neb ine Weci: repetundae, arum f. pl. das wieder zu erstattende Geld oder andere Dinge: viszszatérítendö pénz vagy más jószág. Usus. O nawrátnich Wecách Práwo wisat: ferre legem de pecuniis repetundis Cic. von dem wieder zu erstattendem Gelde ein Gesez geben: köz- nép nyomorgatásáról törvényt adniki. Straniwa nawratnich Weci (obecnég Krádeži) obwinením bit: insimulari repetundarum: wegen des wieder zu erstattenden Geldes angege= ben werden: húzassal, vonással vádoltatni. Pohledáwat nekoho w nawratnich We cách postulare aliquem repetundarum, repetundis, et de repetundis: Jemanden in

[merged small][merged small][merged small][merged small][ocr errors]

† nawrážeři, žeľ, žím fut. v. nawrázat.

nawražit, il, ím V. P. imp. nawraž, v. nabosorowat, načarowat.

nawrčať sa, čal sa, čím sa V. P. imp. nawrč fa: multum, diu, saepe murmurare, frcmere: viel,lange, oft murren: sokat, sokáig, gyakran morogni.

nawrcet fa, cel sa, cím sa; v. nawrtet sa. nawrci, nawrhl, nawrhu, fut. et nawrhnúť.

nawreli, á, é, adj. imbutus, a, um: was durch Sieden etwas z. B. einen Geruch, bekommen hat: valamivel megfortt. 2) tumidus, a, um; angeschwollen, aufgeschwollen, feldagadtt (puffadtt), meg-dagadtt. Syn. nawreni. nawreni, á, é, part. const. exseq. nawret, nawrel, nawrem V. P. imp. nawri, cum instrum. imbui, durch Sieden einen Geruch bekommen, z: B: ein Topf: meg - forni, a' forrás által

[ocr errors]

valami szagot, izt magába venni. boh. nawčiti. Prov. Cim Srnec nawre, tim, až sa roz bige, pachne: inveterata sapit, quod nova testa capit; quo seinel est imbuta recens, servabit odorem testa diu: jung gewohnt, alt gethan: a' mivel meg-fortt a fazék, avval szagolni fog, míglen eltörik. 2) intumescere: an schwellen, aufschwellen; fel (meg) dagadni, puffadni. Usus. OS Seruli nawrela Chlapcủ Ruta: x. Nawrh, u, m. delineatio, ad

umbratio, nis, f. proiectum, ? planum, i, n. forma, ae, f. Ichnographia: Abriß, Entwurf; le-rajszolás. Usus. Nawrh učiniť: formam rei delineare: Abriß machen, etwas abrei ken, abzeichnen: valamit le-rajszolni. 2) v. Nawrhnutí. nawrhnúť, hnul (hel), hňem V. P. imp. bňi, cum dat. subiicere suggerere alicui, monere aliquem: an die Hand geben, einhelfen: eszébe juttatni, reá- emlékeztetni (segí teni). Syn. nadraziť, podať, pomáhat. boh. naftitnúti. 2) cum accus, a.) delineare adumbrare, designare, describere: abreißen, abzeichnen, entwerfen, z. B. Gemählde, Ge. bäude: valamit le-rajszolni, le szinleni. Syn. wiragzo. wat, wiobraziť. b.) describere, designare, adumbrare: entwerfen mit Worten: le- irni, le-festeni szoval. Syn. wipisat, spisat. nawrhnutí, á, é, part. const. ex praec. boh. nawržen. Nawrhnutí, á, n. suggestio subiectio, monitio, nis, f. das Einhelfen: eszébe jutatás, reá - emlékeztetés, reá-intés. Syn. Nadrazeňí, Napomáhá

ňí, Podáňí. 2) adumbratio, delineatio, designatio, descriptio, nis, f. das Entwerfen, die Entwerfung mit Bleifedern, Tin te, Worten, sc. le- rajszolás, le-irás. Syn. Wipodobňení, Wiobrazení, Wiragzowání, Wimalowáňí, Wipisáňí, boh, Nawržení.

Nawrhowáňí, á, n. Verb. ex sey.

nawrhowat, howal, hugem V. I. imp. bug: v. nawr hnút. Usus. To mi nawrhu, ge, sc.

nawrnčať sa, čal sa, čím sa V. P. inip. nawrhči fa: multum, diu, saepe bombilare, susurrare, murmurare: viel, lange, oft summen, sumsen, fäufeln sokat, sokáig, gyakran bongani, zengeni, mint a méhek.

nawṛteni, á, é, part. const. ex seq.

nawetet sa, tel sa, tím sa V. P. imp. nawrt fa: multum gyrari, gyrare se; diu, saepe versare se: sich viel, lange, oft drehen, herumdrehen sokat, sokáig, gyakran kerengeni. Syn. nakrútiť sa, vulg. na wreet sa.

† nawrúbení, á, é, part. const. v. narezani. † nawrúbiťi, il, ím fut. v. na rezat.

† Kiawržení, n. v. Nawrhnutí. nawržne, adv, adumbratim; im Abriße, nicht genau, nur eis nigermaßen: setétesen, árnyékossan.

nawržní, á, é, adj. adumbratus, a, um: entworfen, abschattirt, unvollkommen, einiger maßen beschrieben: setétes, árnyékos, valamiképpen le-rajszoltt.

† Nawstewowání, n. v. Haf

[merged small][ocr errors]
[blocks in formation]

† nawzdori adv. v. nazduri. † nawzkazowati, zowal zugi (u), fut. nastazowat. II. rec. nawzkazowati se, v. na, stazowat sa.

[ocr errors]

nažalował, lowal, Pugem V. P. imp. lug, ňečo na ňeko. ho: multum accusare. incusare quempiam, queri contra illum: wider jemand viel klagen; valakit sokat vádolni, valaki ellen sokat panaszolkodni. II. rec. nažalowat sa; diu, saepe queri, conqueri: fich lange, oft beklagen sokáig, gyakran panaszolkodni. Syn. na t'ażował sa.

nažať, nažal, nažňem V. P. imp. nažňi, cum genit. multum, multa metere, demetere; viel aerndten, einschneis den: sokat aratni, le - aratni. II. rec. nažať sa: diu, saepe metere lange, oft aerndten, einschneiden: sokáig, gyakran aratni,

nažati, á, é, part. const. ex

praec,

nazberaní, á, é, part. const.

ex seq. nazberat, al, ám V. P. imp. rag: cum genit. multum, multa conquirere: viel aufklauben, nach und nach zusammen fuchen sokat öszve - keresni, fel-keresni. 2) multum, multa colligere, coadunare, congregare: viel auflesen, aufsammeln zusammen lesen (fammeln) sokat öszve szedni, fel-szedni, öszve- gyüjteni. Syn.nashromázsit. 3) multum, multa plicare, compli

"

care corrugare, coactare : viel falten, in Falten legen: 50kat öszve-rántzolni. Syn. naş faldowat. II. rec. nazierať fa: diu, saepe conquirere: lange, oft aufklauben: sokáig, gyakran keresni, fel - keresni. 2) diu, saepe colligere, congregare lange, oft auflesen, auffammeln sokáig, gyakran öszveszedni, gyújteni. 3)diu, saepe plicare, corrugare: Lange, oft falten: sokáig, gyakran öszve- rántzolni. vulg. nafaldowat fa.

nazbigani, á, é, part, const.

[ocr errors]

ex seq.

nazbigať, al, ám V. P. imp. gag, cum genit. multum depraedari, depopulari, devastare, deripere; viel plündern, ausplündern: sokat ki-rabolni, prédalni, ki-pusztítani. 2) multum, multa decutere; viel abschlagen: sokat le-verni. 3) multum, multa coniungere, conserere: viel zusammen schlagen, zusammen fügen: sokat egybe szerkeztetni, öszve foglalni.

nazbit, adv. affluenter, abundanter, copiose : im liberfluke: böven, bövségesen. Syn. Hogne, zbitečne.

† nazbirani, á, é, p. c. v. nazberaní.

+ nazbirati, al, ám; v. nazberat.

[ocr errors]

† II. rec. nazbirať sa, v. nazberať sa.

nazdále adv. opinative, putatitie, putative: verhofentlich, vermuthlich: gondolva, vélekedve, vélve.

nazdálí, é, é, adj. opinativus, putatitius, putativus, suspicativus, a, um: verhofentlich, vermuthlich: vélekedett, gondoltt, vélö. azdálost', i, f. opinio, nis,

f.

f. spes, ei, f. Vermuthang, Hofnung: vélekedés, reménység. Syn. Razdáňí, boh. Liadálost. Usus. Proti Mazdálost'i : praeter opinionem (spem), insperate, ex insperato: unverhoft, unvermuthet: Nazdáňí, á, n. v. Nazdálost'. boh. Ladáňí. Usus. Bez geho Nazdáňá: contra eius opinionem: ohne seine Bermuthung: az ö gondolattya fellyül. nazdať sa, al fa, ám sa fut. in praes. nazdawám sa, imp. nazdag fa, cum et sine genit. opinari, arbitrari, putare, cogitare, autumare, suspicari, exspectare, sperare: vermuthen, vermeinen, hoffen: vélekedni, vélni, gondolni, azt tartani, várni, reményleni. Syn. domniwat (namníwat) (a, boh. nadáti se. Usus. Resbi fa toho bolnazdal, bol bi sem prisel: si id opinatus fuisset, huc venisset: wenn er es vermuthet hätte, so wäre er hieher gekommen: ha azt vélte vólna, ide jött vól

na.

Llazdáwáňí, á, n. Verb. ex seq. v. Razdálost. nazdáwať sa, al sa, ám sa V. 1. imp. wagfa: v. nazdať sa. Xazdówka, i, f. v. Námislek. nazduri adv. cum dat. pers. ad obsistendum (renitendum) alicui, in vexam alicuius: je manden zum Troße: trutzára valakinek. Syn. na Truc., boh. nawzdori. Usus. Čokol wet robi, wseco nazduri robi: 30. nažebraní, á, é, p. c. ex seq. nažebrať, nažebrál, nažebřem V. P. imp. nažebri, cum genit. corrogare, mendicando colligere zusammen betteln, durch Betteln zusammen bringen: öszve kóldúlni. 2) multum

emendicare: viel ausbetteln: sokat ki-kóldúlni. II. rec. nažebrat fa: diu, saepe mendicare: lange, oft betteln: sokáig, gyakran kóldúlni. nažehnaní, á, é, p. c. ex seq. nažehnat, al, ám V. P. imp. hnag; multum, multa cruce signare viel mit dem Kreuze bezeuchnen: keresztel sokat megjegyezni. II. rec. nažehnat fa: multum, diu, saepe cruce se signare fich viel, lange, oft mit dem Kreuze bezeuchnen: sokáig, gyakran keresztet magára vetni. nazehrewani, á, é, p. c. ex

seq.

:

nazehréwať, al, ám V. P. imp. wag, cum genit. multum, multa calefacere: viel wärmen, erwärmen: sokat meg-melegíteni. II. rec. nazehréwat fa: diu, saepe calefacere se, sich lange, oft wärmen: sokáig, gyakran melegülni, magát melegíteni. 2) cum genit. diu, saepe calefacere: lange, oft wärmen: sokáig, gyakran melegiteni.

† nazehriwati se, idem. nazelenasti, á, é, adj. v. zeles nawi.

nazelenawí, á, é, adj. idem. nazeleni, á, é, adj. idem. nazháňaní, á, é, part. const.

ex seq. nazháňať“, al, ám V. P. imp. nag, cum genit. multum, multa compellere, in unum cogere: viel zusammen treiben: sokat egybe gyüjteni, öszvehajtani. 2) multum, multa depellere: viel herab treiben: sokat elhajtani. II. rec. naz háňať sa: diu, saepe compellere: lange, oft zusammen treiben: sokáig, gyakran öszvehajtani (kergetni), egybe gyüjteni. 2) in copia contlu

ere,

« PredošláPokračovať »